l ö r d a g

det är nåt med lördagar och jag som inte går ihop. kanske det är förväntningarna man har inför en lördag, (förväntningarna som samtidigt förstörs om de inte fullföljs) som gör att man inte är nöjd med vanliga vardagsrutiner! ungefär samma känsla som man har inför fredagen, och det omtalade fredagsmyset. man tror att nåt ska vara bättre än det egentligen är. vem har förresten fredagsmys?! vad är det egentligen för trams, eller är det bara hos oss som inte nåt sånt existerar, fredagsmys och lördagskul......men jag borde ju lära mej så småningom.....lördag = värsta måndag eller tisdag OCH fredag är bara dagen innan lördag. punkt slut.
tycker ni detta var ett deppigt inlägg. jag är bara ärlig. och så är jag gift med en man som borde klonas.

fick nyss en fjolårsblomma av vår kille, plockad idag i vår trädgård, den borde ju pigga upp litegrann! att den är mer vissen än en vissen blomma kan vara är ju väldigt oväsentligt!

nu hoppas jag alla som kikar in här får en trevlig kväll, vi struntar i att det är lördagkväll!!

favorit i ÖT

jag tror jag ska inta samma position som jeremys mamma när jag speglar mej (om jag överhuvudtaget speglar mej) denna helg....bara för att look good for a moment!

koola vippen

ibland känns det som om man skulle kunna koola vippen för småsaker, bara falla raklång på golvet och inte stiga upp förrän nåt röjningsteam har varit i farten och tagit hand om alla "vårmåsten"! (tvätta bort vinterkläder, kolla vilka vårkläder som kan användas, röja skrubbar, tvätta skitiga fönster, ta hand om vårdammet i alla vrår, övertyga barnen om att det räcker med att leka med tågbanan eller lego och låta resten av hemmets nödvändigheter vara ifred) ...ja, skulle allt detta fixas i ett nafs så kunde man stiga upp igen.....

resesällskap sökes

min käre man har nu övertalat mej om att fara med på en missionsresa till ryssland. själv brinner han för detta och tycker att nu är det min tur att besöka landet och få lite perspektiv på livet. så nu borde jag hitta ett kvinnligt resesällskap......nån?? jag tror och hoppas att detta blir ett minne för livet och en riktig "själavårdsresa"

Missions- och rekreationsresa till Ryssland och Estland 10-15.5.2012

Rutten: Keltto, Pietarin St. Maria kyrka, Vinterpalats, Isaks kyrka och sightseeing, Kupanitsa, Jaama, Toila spa, Tallinn.

Under resan vi stannar i St. Peterburg en hel dag. Vi har gudstjänst i Jaama samt besöker Ostluga ålderdomshem och Lesabirsa barnhem. I Toila spa stannar vi för två nätter. I Tallinn promenerar vi i gamla stan.

Medverkar: Peter Thylin, Vesa Pöyhtäri
Resevärdinna: sökes
Resebyrå Haldin&Rose

Anmälning senast 4.4.
Vesa Pöyhtäri 044-2175410, vpoyhtari@hotmail.com
Karita Pöyhtäri 040-5416317
Aulis Tupeli, 050-3421650

Pris: 400 euro (Priset kan ändra lite)

2012-01-15

© 2008 LFF

k ä r l e k

kärlek vid första ögonkastet, ja så kan man summera resultatet till denna situation. en STOR byrå mitt i det redan proppfulla lekrummet och en förkylning i undertecknadens kropp som gör att det hela känns smått jobbigt för tillfället! (ska nåt in - så ska nåt ut, det ska ommöbleras och städas, funderas och ältas)....men det blir bra, så bra, så bra....jag gillar byrån och färgen och den kanske hamnar i farstun (kom jag på nu i skrivandets stund), så skulle den bli det första våra gäster skulle mötas av då dom kommer in till oss! vad tycker ni, vart ska jag stoppa den röda skönheten? ska äta lite på saken och stoppa in en burana så kanske det hela klarnar litegrann....den kan ju inte stå mitt i lekrummet hur länge som helst, där ska ju barnens lego vara utspridd över hela mattan!

l o p p i s

för ynka 8 E får man känna sej som barn på nytt, åtminstone om man som barn gillade att leka med barbie (och det gjorde jag och syrran). jag blev barnsligt förtjust när jag upptäckte hur mycket som fanns i påsen jag köpte på vårt nya loppis idag. en välbärgad barbiefamilj med mycket gott att äta har vi nu....och jag väntar med spänning OM det kommer att synas på barbiedockornas byxlinning efter att de tömt kylskåpet! det måste det ju bara göra....där fanns hamburgare, hotdog, helkyckling, nåt tårtaktigt, frukter, bröd, tomater, juice mm......wc stolen kom också med på köpet och det kan ju våra perfekta barbiedockor tänkas behöva! må så gott nu kära blondiner där ni valsar mellan spisen och kylskåpet, ni ska inte bråka om vems tur det är att diska utan var glad över att ni har rinnande vatten...det hade INTE mina barbisar när jag var liten!

släktfel

det sista jag hörde, innan jag slöt mina ögon och somnade igårkväll, var ivar som ropade från sitt rum - mamma, imorgon vill jag ha chokladbollar.

mamma upp i dagen, lik pappa under magen!

g u c c i

det är dyrt att resa....svindyrt!! men det vet ju alla, annars skulle man nog resa till södern stup i kvarten (om så bara för att slippa se snöflingor dala ner när man istället vill ha vår med fågelkvitter och solstrålar). när jag gick mellan affärerna i puerto rico så fick jag sätta bromsen på och intala mej själv om att jag inte behöver köpa nåt åt mej själv i detta skede.....pengar trillar ändå mellan fingrarna i snabb takt när man är utomlands. och jag kände mej nöjd efter shoppingrundan när det ända jag hade i kassen var ett par shorts och två huvudskarfar........när jag sen mötte gubben och skulle skryta över mina billiga inköp så tappade jag hakan när han stolt visade upp den dyra gucciparfymen som han köpt.....åt mej!

ps. nu doftar jag som en rik medelålders dam......om jag gillar det? njaee......hade nog kanske satsat (OM det nu skulle satsas på mej) våra gemensamma respengar i den gula tröjan jag provade, eller den havsblåa bikinin...eller den svarta klänningen med stora knappar framtill........vilket kvinnodilemma!.....gubben, ja - han tycker jag doftar gott, håller han på att bli....en gubbe!?

a little boy with a blue hat

ibland behöver man en varningslampa som börjar blinka...bara så man vet att man inte ska ta nåt för givet. så man vet vad som är det viktigaste i livet. så man minns att man är en skör liten människa som inte vet vad morgondagen för med sej. ska berätta kort när min varningslampa började blinka på resan. (förutom i flyget då, där blinkade den inombords hela tiden)

vi hade varit på stranden, 4 vuxna och 7 barn, och skulle bege oss uppför trapporna till den trafikerade vägen från den fullsmockade stranden. jag böjde mej ner bakom vagnen för att ta fram en tröja åt ivar och när jag skulle ge honom den var han plötsligt borta...

- vart tog Ivar vägen, frågade jag de andra, han var ju nyss här.

vi tittade runt oss, tittade ett varv till, och ett bredare varv till och konstaterade snabbt att han inte är med oss andra. Paniken grep tag i mej DIREKT, mammapanik!!! gubbarna (ja, jag kallar alltid min man för gubben här på bloggen, tycker det passar bra så) for till varsitt håll på stranden och jag sprang upp till vägen. där konstaterade jag snabbt att detta är lönlöst, det fanns folk överallt, bilar som körde snabbt och högt buller......jag sprang fram till två äldre män och frågade om dom har sett a little boy whit a blue hat.....no, no.......paniken tilltog när jag joggade utmed staketet mot stranden och såg alla hundratals människor, där stod jag sen och spanade en bra stund eftersom jag tyckte jag hade en bra överblick medan tankarna skenade iväg - tänk om nån kidnappat honom, tänk om han farit drunknat i havet, tänk om han begett sej ensam till hotellet utmed vägarna....tänk om, tänk om, tänk om - fantasierna hade inga gränser........tårarna började trilla (jag som aldrig gråter) och jag kände mej så liten och otillräcklig att hitta en liten kille i denna stads-strand-folk-röra, det jag ända vettiga jag kunde göra var att knäppa händerna och be att Gud skulle hjälpa oss att hitta killen.

jag sprang ner tillbaks och kollade läget med Linda som vaktade barnen men nej, ingen ivar......jag sprang genom marknadsstånden och frågade till höger och vänster om nån sett a little boy with a blue hat....men nej, nej han var INGENSTANS. långt borta såg jag gubben gå runt och leta på stranden och på andra sidan skymtade jag hans dubbelgångare. jag var då så panikslagen och funderade om vi borde kontakta polisen......

men, denna saga slutade lyckligt. när jag kom rusande andra gången till vår mötesplats så kom ivar gående med sin pappa. aldrig förr har min lycka varit så stor att se honom! han hade suttit ca 10 -15 m från stället där han försvann och lekt i sanden...med hatten AV förståss. men i folkvimlet var han svår att upptäcka och när jag tänker på vad som kunde ha hänt honom så blir jag skräckslagen...barnen blev därefter uppmanade säkert hundraelva gånger att vi måste hålla ihop och att man inte får fara nånstans ensam!

Tack Gode Gud för att inget hände ivar!

back....ja tack!

hur ska man kunna dra på kuomas skor på barnen efter veckan där ute är varmare än inne?....och hur ska man kunna börja äta normalt igen efter denna frossa?....och hur i all världen ska man kunna börja skura sitt eget golv?.....och hur ska man bli van med att man inte längre kan lämna smutsiga handdukar på golvet så Lola vet att hon ska in med nya?....och hur ska man kunna vika undan jeansshortsen längst bak i hyllan?...och hur ska man bli van med att inte ha koll på världens bästa grannar? - hur ofta dom kissar, hur mycket smör dom har i kylskåpet, hur starka solkrämer de använder OCH hur mycket stress deras mamma tål innan hon blir skrikarg (det krävs en hel del så tyvärr fick jag inte uppleva detta senariot).....nej, detta är inte lätt, inte alls lätt......måste nog ta en chokladbit för att få ordning på mina omvälvande känslor...eller tjugotvå!

första dagen hemma har jag (förutom att sakna Lola (som troligtvist heter nåt annat men för enkelhetens skull kallade vi henne Lola hela veckan trots att hon bestod av minst två olika städerskor)) tillbringat vid tvättmaskinen och ute bland isblock....gissa om jag är glad! men när det första man gör hemma är att halka i backen med hala sommarskor efter att ha tillbringat en vecka i soliga, sandiga, gröna, blommiga Amadores, ja, då är det dags att hjälpa våren på väg...

ps. borta bra men hemma bäst...åååhh vad jag njuter av att vara hemma! jag är nog en riktig äkta hemmamänniska, men visst - Lola kunde gärna få flytta hit......

pps.....syrran hade fixat hit nya fräscha tulpaner med videkissor i så hemkomsten kändes extra trevlig. tackelitack!

r e s a

borta bra men hemma bäst - alltså borde man vara hemma! så resonerade jag idag då jag packade. barnen stjälpte till och det var en allmänt upplivad stämning i gräddhuset (ja, vårt hus har samma färg som surnat grädde)...ruth grät och trodde mamma skulle åka bort utan henne, HUR kan hon tro det?....HUR kan hon tro att mamma och pappa vill fara på tumisresa UTAN stoijiga barn? HUR kan hon tro att vi hellre skulle packa med böcker ISTÄLLET FÖR blöjor och välling......NO, NO! vi gillar att ha det småstressigt, smågnälligt, småkaos och småroligt samtidigt......

hur det känns om några dagar då solen värmer vita axlar är en annan femma, då är det säkert hemma bra men borta bäst som gäller!

nu tillbaks till CHECKLISTAN då alla sover...jag borde bla ta med lite rybsolja i en pytteliten burk så jag har att smörja vår trötta vagn med sen då den knarrar värrigare i kurvorna ner till stranden.....

ps. tulpanerna är säkert bruna och fula då vi kommer hem, men att kasta blommorna i roskis nu kan man ju bara inte göra...jag borde föra dem till syrrans, hon skulla ju hinna njuta av dem typ 1 1/2 dag till.....

pps. uppdateringen här i mellanrummet får nu ett mellanrum.

grrrrrr

alltså är det inte för häftigt hur vårt psyke påverkar oss.......för flera veckor sen så beslutade vi om att ha en bloggträff ikväll. på våra träffar har vi alltid knytkalas och det innebär en massa GOTT, GOTT, GOTT....och inget tråkigt LCHF!! nu är det så att jag har varit väldigt duktig på att avstå från socker och mjöl, men jag hade bestämt att på träffen så äter jag ALLT i MASSOR!!........vilket förståss resulterade i att jag redan IGÅR började fuska med allt gott och har fortsatt idag med att äta 100 sliskigt goda chokladrutor som jag bakat (som jag ska ta med ikväll OM det finns några kvar sen, får väl ta ett domino kexpaket istället). SEN ikväll när jag egentligen ska njuta av allt det goda, förbjudna, så har jag chokladrutor som rinner ut ur öronen.......och dessutom mår jag helt skit efter att ha utsatt min stackars "LCHF kropp och knopp" med SUGAR!

ps. om nån tycker att jag ältar MAT och HÄLSA och tror att detta är superviktigt för mej så kan jag bara säga såhär.

a) lycka har INGET med smalhet att göra....tittar jag på gamla kort där jag var si och så många kilo lättare än jag är nu så kan jag inte enira mej om att min lyckokänsla hade varit större då.

b) en människa som (oavsätt HUR denne ser ut) gillar sej själv och som har god egenbild är rolig att umgås med!

c) är man missnöjd med sej själv så ska man inte tro att det hjälper med att ändra på nåt i sitt utseende. insidan är densamma oavsätt hur paketet ser ut. och det är INSIDAN som räknas, i alla lägen!

d) man måste lära sej att älska sej själv. att acceptera att man inte blev nån lång, smal blondibella som kan äta cheesekake till efterätt varenda dag och trots det bära snäva jeans utan att det jäser över kanten. BE om det!!....GUD är det perfekta bollplanket för frustrerande kvinnor som tror att dom är nöjda med sej själv men ändå ÄLTAR denna besvärliga UTSEENDEFIXATION var och varannan dag!

e) kan tillägga i denna punkt att jag själv är under BEARBETNING. vissa dagar känns det som om jag fått bönesvar - jag gillar läget med jag....men så kommer de dagar då spegeln får sej ett knytnävsslag och jag tycker att Gud gott kunde ha lämnat bort vissa detaljer i min kropp och tillfört vissa.......jag är med andra ord ganska normal....tror jag, hoppas jag......

f) måste bara tillägga att det viktigaste är att jag får kalla mej Kristi brud......behövs nåt mer? nej, nej!

inte upp och ner utan upprätt

ugglorna på killens mössa ska absolut inte vara upp och ner, men är man ouppmärksam så är man. killen hade satt mössan med avigsidan utåt. nu är ordningen återställd och ugglorna behöver inte få blod i huvudet. (det blev jag alltid varnad för när jag var liten och stod med huvudet neråt......)

ps. kläder från majahome kan man beställa här - www.majahome.fi

g i l l a r

gillar majahome kläder. ruths klöverbody är en glad färgklick och kvaliteten är kanon, sitter som en smäck!!....ivars ugglor är en klar favorit men den får vara på hatthyllan tills vi får varmare dagar...kusinerna melinda och maja har övernattat här och roligare än så kan det inte bli för barnen.....

f r e d a g

jag gillar verkligen inte att förstöra en fredag med att städa, det finns så mycket roligare att göra!.....därför blev det bara en snabbis med dammsugaren och sen satte jag mej framför symaskinen istället...uuuups, det brukar alltid sluta dåligt då jag ska sy.....därav har jag inte provat mina avkortade capribyxor ännu, om dom inte har samma längd så gillar jag bara läget med ett långt och ett kort byxben vid amadores sen...... (har lovat en viss ängslig person att jag absolut inte berättar om jag far på resa, för då kan någon smita in i vårt hus och stjäla brödrosten)

jag kortade inte enbart av byxor idag....nej, inspirationen att skapa nåt nytt av nåt gammalt och undvika att behöva yra iväg till stan och köpa ny simutrustning tog fart! jag hade nämligen en bikiniövredel som saknar matchande nedredel och en simkjol som saknar övredel (ja, jag uppskattar inte kvinnor som solar topless och gör det givetvist inte själv!...ser jag sådana på stranden så kommer jag att vänligt men bestämt gå och dra en handuk över deras byst och säga på spanska att de kan bläddra med tuttarna hemma sen........!! (eller i solarium om de absolut måste ha samma kulör som resten av kroppen))

nåja, om resultaten av mina bandombyten på simutrustningen är nöjaktigt eller fruktansvärt fult har jag inte bestämt mej för ännu........kanske jag borde ta en vändo på stan......nästa vecka....

ps. linda du får lära mej sen på flyget hur man säger - kan ni vänligen bläddra med era tuttar hemma istället för på stranden....det har ni säkert övat på under kursen, muhahhaaa....

k v i n n o d a g e n

och här sitter jag i tråkiga byxor och har sällskap av min man....utan något gott till kaffet.

fy fy, vilken kvinnodag!

s k r i k a r g

nu - precis just nu, när jag tar sista ostskivan som efterrätt efter lunchen, så upplever vi lugnet efter stormen! stormen började när vi var ute vid syrrans och lilltjejen bara halkade, föll på isen och var på allmänt dåligt humör, hon grät, knällde och kinkade. jag blev väldigt irriterad (jag skulle ju sitta på deras soliga terass och snack strunt med syrran och svägerskan) och slängde ur mej saker (som man ångrar efteråt) som att jag har den gnälligaste unge i hela världen och längtar tills jag är 40 + och inte längre har småbarn!!......men varför vill man vara 40 år när man är 28? - jo, eftersom det inte alltid är så rosenrött och härligt att vara hemmamamma! det kan vara så frustrerande och jobbigt så ibland vill man bara sätta sej ner i snödrivan och skrika som den värsta 2 åringen och aldrig med stiga upp! (okej, man kunde stiga upp ur drivan då den smältat bort och man får ta fram hängmattan och ligga där istället).....men som den behärskade mamma man är så skuttar man hela vägen hem med en unge som tjuuutar över hela byn och väcker upp alla dem som hade tänkt ha en sovmorgon denna onsdag morgon!

min bästa tid är nu, heter det ju....visst. sure. jag bävar för framtiden om min bästa tid är nu - åtminstone känndes det så imorse, ni kan ju fråga mej igen på em (då lillan sover)....då kanske jag skriver under uttrycket....min bästa tid är nu!

dagens to do

ibland får man ju ett go att förändra nåt hemma.....en sån känsla fick jag häromdan. tänkte att ett lampbyte är sådär lagom stort projekt för lata jag. köpte glatt hem sprayfärg och planerade som så : den röda lampan i lekrummet blir en svart kökslampa, och den vita stora kökslampan blir en röd lampa till lekrummet. så långt var allt finemang. glad i hågen började jag spraymåla i pannrummet medan jag hörde hur ruth glatt utfodrade katterna (hon tycker kattmaten ska strös över HELA golvet, inget tjafs med små kattskålar här inte)

när det röda lampan hade blivit svartmålad och hade färdigt torkat så hängde jag glatt upp den (efter att ha krånglat med elsladdar hit och dit en bra stund)....bara för att konstatera att den inte alls passar i köket. snopet fick jag hänga upp den vita dunderburken igen, efter att igen ha trilskat med elen. och den svarta hängdes snopet tillbaks i lekrummet.

summa sumarium för dagens to do:
1. SAMMA lampa i köket men den lyser INTE längre (varför vet jag inte, fel kopplad?)
2. SAMMA lampa i lekrummet men FEL färg...upphängd med GARN för tålamodet med elsladdar hade tagit slut för längesen........så den lyser INTE heller!
3. allt blev bara sämre och när kvällen kommer har vi ingen takbelysning, jag kunde GOTT ha tillbringat eftermiddagen ute i solskenet istället!
4. jag skippar härmed mina högtutvecklade planer att studera till elektriker!
5. gillar INTE att behöva be gubben att fixa belysning i kök och lekrum när han kommer hem från jobbet.....

dags igen

dags igen att damma av rullatorn ikväll och bege sej på gemenskapskväll.

denna gång i bosund bönehus kl 18.30. tema: Guds fostran

hemvårdsstödet

hur kan dom ens fundera på att skära ner på detta sätt, kolla här. usch vilket snedvridet synsätt!! det är ju självklart att man i finland år 2012 ska ha rätt att få hemvårdsstöd tills barnet är tre år gammalt och inte avsluta stödet en minut innan dess. tänk vad många barn som får vara hemma med nån av föräldrarna tack vare hemvårdsstödet. man känner sej väldigt uppskattad av regeringen som hemmamamma, man är tydligen inte värd sin lön, tack för er omtanke! självklart ska alla tvååringar i dagis, det kommer att börja krylla av barn där och stackars den personal som får ta hand om potträning dagana i ändan! vi ska hoppas att detta frö som ngn har sått inte faller i god jord....

uppdatering

nu väntar vi bara på att förskoletjejen ska kasta loss....så får vi se denna vinterkräksjukan som ett avslutat kapitel. trevligt sportlov har vi haft, NOT!!

uppdaterar bara kort. här i vårt hem finns inga orättvisor - ALLA fick magafari också förskoletjejen.....