En längtan att vara hos Kristus. När man har den längtan är man en lycklig människa. Morfar hade den längtan. I hela hans liv. Men han hade också en aptit på livet och sättpotatisen som han hade planerat att köpa nu i vår hann han aldrig köpa. I lördags fick vi ta avsked av vår kära Arne och himlen kändes nära. Så nära. Kennet, min storebror, hade beskrivande ord om morfar:
"Han var en ödmjuk och saktmodig människa, som levde med andras bästa för sina ögon. Glimten i ögat glömmer jag aldrig! I tacksamt och ljust minne bevarad, vila i Guds frid morfar" |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar