en förlåten syndare

"Ingen av oss är fullkomlig,
ju mera vi strävar efter att leva efter Guds vilja,
desto mera börjar vi se våra egna brister.
Och en kristen sörjer ofta över det.
Man skulle vilja leva mera fullkomligt,
man skulle vilja komma närmare den där modellen i bergspredikan,
men man märker att det inte går.
Ju närmare Herren Jesus Kristus vi kommer,
desto mera ser vi av vår egen ofullkomlighet.
och då får vi också ett större beroende av Herren Kristus.
Vi är mera och mera beroende av hans nåd och förlåtelse.
Att vara i Guds rike betyder inte att vara en perfekt och fullkomlig människa,
det betyder att få vara en förlåten syndare.
Det betyder att vi får vara en syndare som kämpar i tron,
som vill följa Guds rikes lag
men som vet att frälsningen och rättfärdigheten är i Kristus"

Dessa ord fick vi ta del av under en predikan (Ventin) igår och jag vill dela med mig av ett stycke här (ordagrant) eftersom jag tycker de talade så mycket till mig. För övrigt hann jag inte lyssna på så många predikningar som jag skulle ha önskat eftersom vi yrde runt på mötesområdet som hönor och lyssnade knappt med ett halvt öra. Men talen finns på LFFs hemsida (längst ner på sidan hittar man länkar, här) så jag hinner höra ikapp de närmaste dagarna om jag så önskar.