vem vill prata med mig?

"Ingen ville prata med mig"
Med dessa ord ringande i mitt öra somnade jag i måndags.
Vi behöver ta oss ur bekvämlighetszonen för deras skull.
De som inte har någon att prata med.
Alla ensamma. Alla invandrare. Och andra som behöver våra ord.
Vi behöver se dem och prata med dem.
Ge av vår tid.

För någon vecka sen så kände jag mig så överflödig på nåt vis. Tyckte att mina uppgifter är så monotoma och intet sägande. Jag skrev en text den dagen. En kort text som ni kan läsa i boken som snart kommer ut (texten har rubriken hel - eller halvhjärtat). Vad hände? Jo, jag har fått ett bönesvar. Ett bönesvar till den bönen jag hade den dagen för nån vecka sen. Ibland svarar Gud så konkret och inte alls som man har tänkt sig.

Nu ber jag att Gud ska vägleda oss i vår nya uppgift som vänfamilj till en familj från Syrien. Mitt liv har berikats med nya vänner och mitt hjärta klappar för denna familj. Må Guds välsignelse flöda också till dem - hans välsignelse som min egen familj fått i så rikligt mått. Tack gode Gud - Du som är alla goda gåvors givare!

ps. bilden påminner mig om att vi nu har fått en ny "kojbyggare" (fast på denna bild saknades taket) i vårt hem. Det är nåt speciellt med barn och kojor/kuddar.