Stilla veckan inleddes med aktläsning i kyrkan och jag känner en djup glädje och tacksamhet att jag kunde och ville göra just detta. För visst finns det hundra andra saker man borde och kunde göra en måndagkväll. Men när man väl sätter sig i kyrkbänken och andas in atmosfären där så bleknar alla andra måsten. Tack gode Gud. Det är en så stor nåd att få känna den djupa Guds frid som jag känner över hela påskens budskap och jag önskar att den friden också skulle få hemsöka ditt hjärta.
Påsken firas för min skull. Och för din skull.
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar