Självrannsakan

Självrannsakan

Självrannsakan var gårdagens tema och jag funderade extra mycket på det under dagen. I kyrkan lästes två texter upp. Denna text från romarbrevet kapitel 7 (ta dig tid och läs hela kapitlet) och så "liknelsen om de båda sönerna". Liknelsen handlar om en man som hade två söner. Han frågade dem om de kunde fara och arbeta i vingården. Den första svarade att han inte vill men ångrade sig sedan och gick. Den andra brodern svarade ja men han gick inte. Sen frågade Jesus vilken av dessa två som gjorde faderns vilja.

Så utgående från dessa texter så rannsakar jag mig själv. Var står jag idag? Vem tror jag på? Är jag som den första eller den andra sonen? Vem vill jag tjäna? Vem tjänar jag? Vad fyller jag mitt liv med? Är jag som synderskan som med sina tårar tvättade Jesu fötter eller är jag som farisen och tycker att min tro är bra och fastnar i självgodhetens dike?

Är jag beredd att varje morgon göra konkurs med mig själv och sträcka fram händerna till Gud och säga "i mig finns inget gott, fyll mig med din Heliga Ande. Fyll mig med din kärlek och låt din nåd flöda över mig. Fräls mig och förlåt mina synder"

Jag behöver dig o Jesus för jag är så blind så blind.

Jag tror
HERRE
hjälp min otro

Nu ska jag hjälpa Seth att fiska upp leksakshunden som håller på att drunkna under vardagsrumsbordet. Han tycker det är väldigt tråkigt då jag skriver om självrannsakan och vill hellre att jag leker med honom.