n ä r m a r e

I söndags, eller rättare sagt i måndags, sjöng vi denna sions sång på sammankomsten. Den är en av mina favoriter. Jag valde också denna sång (som paussång) då vi hade gemenskaps kväll i Bosund i oktober och att sjunga den är helt underbart.

Närmare, o Jesus Krist till dig,
närmare vad än det kostar mig.
Närmare för varje dag som går,
närmare, o Herre, år från år!

Närmare fast korset skulle än
bli det band som om och om igen,
binder mig allt fastare vid dig
och från jorden mera löser mig.

Närmare till dig fast vägen bär
genom nattens skuggor här.
Vad du måste ta ifrån mig, tag!
Närmare till dig mig alltid drag. 

Närmare till dig och dina sår!
Och till sist av dig jag hembud får,
samma ton då än må höja sig:
Närmare till dig, o Gud, till dig!

Vad du måste tag ifrån mig tag! Närmare till dig mig alltid drag. 
Denna mening alltså. 
Så viktig att reflektera över nu när ett nytt år börjar. 

Vad hindrar mig från att komma närmare Jesus? 

Vad blir viktigare och intressantare i mitt liv så att tiden för stillhet inför Guds ord inte finns? Jag vill leva varje dag på en stadig grund i Kristus och ha en ständig kontakt - då blåser vindarna inte lika kalla i Januarikylan. Det behöver inte vara så märkvärdigt och propert. Kärleken är ju inte märkvärdig eller krävande men den behöver tid och den behöver fyllas på om och om igen. Dag efter dag. Annars kallnar den lika fort som mina kebabflarn gjorde idag då jag hamnade att torka upp ett krossat ägg från golvet precis då jag skulle börja äta. Till all lycka är råa ägg hälsosamt för hundar och processen gick relativt smidigt.