Han som håller vad han lovat

Sådär lagom inför andra advent tog jag fram adventsljusstaken och första ljuset hinner brinna ensam i hela två dagar. Bättre sent än aldrig (fast jag borde köpa en ny ljusstake för denna är lite vinglig och ljusen svajar lite mellan varven)

När vi tänder det första ljuset så får vi tänka på det stora löftet som Gud gav åt mänskligheten. Gud som är löftets Gud och som alltid håller vad han lovat. Vi får följa med den lilla åsnan som bar Jesus på sin rygg in i Jerusalem och vi får tillsammans sjunga "Hosianna". Men varför tänker vi på påsken inför julen? Jo för att julen måste ses i samband med Kristi lidande, död och uppståndelse. Löftet om Sonen som skulle komma och rädda världen. Han som kom till oss. Är med oss. Nära oss. För att befria oss.


Kan vi annat än känna en stor tacksamhet och glädje.