I d e n t i t e t s g r a v

Fredag. Yes. Och imorgon "får" jag vara hemifrån hela dagen. Yes en gång till. Är man mycket hemma så är det extra roligt att fara bort. Såklart.

Nu blir det lite kaffe och choklad. Den första biten fixade Seth....han är alltid så snabb att skuffa sin pinnstol till köksön så fort nåt intressant händer där.  Och *harkel* när mamma står i köket är det alltid nåt intressant på gång.

Förresten, hör gärna på morgonens andakt på arenan, här. Det kändes precis som om den var ämnad åt mig och kanske du känner det samma då du hört (eller läst) den. Citerar från Marica Enlunds andakt (det blev långt för jag kunde inte lämna bort något *blink*):

"Får jag fråga, hur ser du på dig själv? Det händer ju att vi tänker på oss själva eller ser på oss själva utgående från nåt vi varit med om i historien. När vi talar om andra så gör vi det också helt omedvetet. Ni vet, "familjen som alltid haft det så tufft" eller "den utbrända mannen" eller "hon med dyslexi i skolan" eller "han den där före detta alkoholisten". Det här är ju helt vanligt prat och någonting som man gjort genom alla tider. 
Det fascinerar mig hur Jesus utmana dom människor han mötte. Bara det att Jesus kom in i ett rum så fick folks historia att blekna. Han spränger folks identitet, folks negativa identitet. Identitet som blivit som en trång grav för dem och det exploderade i dess synliga utrymmena men också i de osynliga rum där Jesus gick in. 
Han gav, kort sagt, vanligt folk på gatan en ny identitet. 
Tiggare kastade av sig mantlar som hade varit som ett tecken på att man var tiggare på den här tiden. Kvinnan med låg status som blivit utnyttjad blev kallad vid sitt rätta namn av Jesus. Och Jesus ville äta middag med mannen som alltid hade tagit pengar av folk. Tiggare, tjuvar - allmänt jobbiga människor behandlas med kärlek och heder. Men också med en kraft som spränger deras egna och andras uppfattningar om dem.
För att inte tala om Lasarus, han den där döda Lasarus. Tala om negativ identitet. Här är det ju bokstavligen fråga om en grav och Jesus ställer sig framför Lasarus grav och ropar: Lasarus kom ut! Lasarus blir behandlad som en vän med ett namn, inte som en död.
Jag gillar det här Jesus sättet. Hans sätt att behandla människor. För andra kan ju kalla oss det ena och det andra. Tänka det ena och det andra om oss. Mer eller mindre smickrande saker. Och den befrielse som hände runt Jesus på gator, på torg, vid brunnar och uppe i träd så det får sitt stora JA och AMEN i en uppståndelsekraft som gör att jorden och gravar skakar. 
Och den här uppståndelsekraften så den utmanar inte bara gårdagen utan också dagens och morgondagens identitetsgravar. Och det betyder någonting. Det betyder att vi är fria att gå ut ur en identitet som är trång och gammal och som håller oss fånga. Vi är fria att lämna vår egen negativa bild av oss själva utgående från vad vi varit med om. Och vi är fria att släppa taget om andras åsikter och väldigt goda minnen från historien. 

Så när du ser på dig själv idag, i bilen, i hallspegeln eller i badrummet. Titta dig djupt in i den Guds spegel som i Jesaja säger "Jag har kallat dig vid ditt namn. Du är min"