I ljus

Ibland kommer ögonblick mitt i vardagen då jag liksom stannar upp och får en sådan längtan till Himmelen. Är så tacksam över att denna längtan finns. Så glad. Idag dök himlalängtan kraftigt upp när jag torkade av köksbänken (borde istället ha torkat av fönstret ser jag nu på bilden) och hörde när Tommy Körberg stämde upp i "Stad i ljus" i radion (här kan man lyssna på den fina sången med text). Det var just den sången som fick minuterna att liksom stanna upp och jag fick reflektera över livet och livets mening. Livets slutdestination.

En dag får jag faktiskt bo i en stad i ljus. I Himlen. Där allting är oändligt och alla gränser har för evigt suddats ut. 

Men när man läser texten till "En stad i ljus" så är den lite flummig fastän den ger en längtande känsla och låter så fin. När det gäller tron och Himlen så finns det inte något som är flummigt utan det är raka rör som gäller. Guds ord. När man talar om Himlen så talar man inte om "ett land utan namn. "Vi har vårt medborgarskap i himlen, och därifrån väntar vi Herren Jesus Kristus som Frälsare" Fil 3:20. Ibland får vi se upp med det som är "nästan kristet". Nu syftar jag inte bara till denna sång utan mera överlag. Jesus är miraklet i våra liv och Han har gjort det möjligt för oss att en dag få tillhöra Himlens människoskara.

Men först måste vi inse att utan Jesus så lyckas vi inte. Vi måste kunna erkänna att vi är syndiga människor i behov av frälsning.