En böteslapp på det då.

Igår fick jag fortkörningsböter. Usch vad snopet. Speciellt snopet när man har medresenärer i bilen som endast tillbringat runt tre veckor i Finland. Men nu vet dom hur stränga regler vi faktiskt har här i vårt land. Det gäller att följa fartbegränsningar och inte ha så tung fot på pedalen som den ena polisen påstod att jag hade. Inget ont som inte för något gott med sig alltså. Nu minns dom att köra som folk och inte som jag, ha haa... Lite skraj blev dom säkert av blinkljusen på polisbilen som de satte på för att påkalla min uppmärksamhet.

På tal om nyinflyttade kvotflyktingar så har jag granskat vårt eget liv och tillvaro mera objektivt under den sista tiden. Så blir det när man får nya vänner i en helt annan livssituation. Det dubbla kärleksbudet som vi fått av Gud har aldrig förr känts så vidrörande som det gör nu.

Vem är vår nästa? Att älska sin egen familj och vänner är ju ingen konst men hur långt är vi villiga att sträcka ut våra hjälpande händer till andra? Och framförallt ge av vår dyrbara tid,  vårt engagemang,  vårt fredagsmys,  familjetid osv...