h e l g

Jag är vinstocken, ni är grenarna. 

Om någon förblir i mig och jag i honom,

 bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra.

Joh 15:4

Vi har möte i Kållby i helgen. Här kan man lyssna i direktsändning.

Sånt hos oss. Jag hör på mötet, Ruth tittar på saltkråkan och de två äldre barnen for cyklandes till syrrans för att leka med det nya, fina,  legohuset som Elia fått av mina kusiner i Sverige. Seth spydde just upp en mjölkskvätt på min axel och jag avslutar här. 

m a r i m e k k o t a p e t

Har funderat på att klicka hem en rulle av denna tapet.

Jag ska ta mig en funderare till kvällen.

Vi ska nämligen byta sovrum och denna skulle komma som fondtapet bakom vår säng.
Tycker tapeten är både jättesnygg och lite småful på samma gång.
Kanske är det därför jag är tveksam.

Fraktfritt och på rea så känns slutsumman lite bättre.

k l u c k

Min blogg innehåller mycket barn och bebis inlägg nuförtiden. 

Men så upptar den ju hela min vardag. Allt annat känns lite "icke aktuellt".

Så ämnen som b l a amning känns aktuella nu just, ammar i medeltal 10 - 12 ggr per dygn. 

Jag älskar att amma, älskar-vår-egen-mamma-bebis-stund.

Det glupska kluckandet då han sväljer i rask takt är så ljuvligt.

När jag var gravid så längtade jag efter tiden då jag skulle få börja amma bebisen.

 Nu äter jag som en häst och dricker litervis med vatten för att mjölken säkert ska räcka till. 

Men jag är ganska säker på att de som ger flaska åt sina bebisar inte "missar något". Egentligen.

Eftersom det är tillfredsställelsen av att barnet äter och njuter av sin föda som vi mår bra av.

Man håller barnet lika nära då man ger flaska och barnet blir lika mätt och belåten. Nöjd bebis-nöjd mor.

 (men visst, endorfinet som man får av amningen uteblir väl antar undertecknad som inte är särskilt beläst på området)

Kan man amma och har mjölk som räcker till så får man vara tacksam!

Men jag tycker inte heller det bör bli till en så stor grej och en sak som är nån "super-mamma-status"

Helammar du? Hur länge ammade du? är kanske inte de viktigaste frågor vi bör ställa varann. 

(men ibland vill man ju diskutera just dessa intressanta ämnen som amning, blöjbyten, sovtider och sånt)

Det viktigaste är väl ändå att barnet växer och mår bra. Och att mamman mår bra, att pappan mår bra, att syskonen mår bra och hunden...och katten...ja, det var nu jag skulle sluta skriva....

Sånt hos oss, denna torsdag, mitt i amningstider. Mitt i sommartider. Mitt i allt.

s o v d a g s

Först så gnäller han att han vill upp, upp, upp trots mammans försök att dra ut på morgonsömnen med lite amning, lite vyssan lull och sånt (radioklockan med sina illröda siffror visade trots allt bara 05:30 och vi hörde hur mannen bläddrade i ÖT i köket). Men när det inte lyckas får man så lov att stiga upp med en  väldigt nöjd bebis och börja koka sin morgongröt. 10 minuter efteråt så ser man honom ligga och gäspa på köksön. Gäspa! Ja, tack. Varför inte en morgonsiesta tänker han säkert förnöjt. En kvart senare sover Seth så sött i vagnen. Vilken tur att jag är en morgonmänniska, annars skulle jag bli lite småsur över att bli uppväckt denna tid på sommarlovet! 

Igår hade vi ju loppisrace i byn och mycket folk var i farten. Själv konstaterade jag ännu en gång att jag inte är nån vidare loppismännika. Jag är väl rädd att hamna i "klädskåpskaos" som är utom all kontroll. Hur många tröjor behöver en 9- åring egentligen!? Visst skolan börjar och alla vill ha nya skolkläder men om man går igenom de kläder som redan finns i skåpen så är det säkert många plagg som duger lika bra  i höst som de gjorde i våras, dessutom, hur mycket hinner ett barn växa på 10 veckor? Men vi ska ha mera, mera, mera...k o n s u m e r a - m e r a. 

På tal om loppisracet så njöt vi mest av de två öppna trädgårdarna som man fick besöka, Sophias och Sannis. Min inspiration fick sig en rejäl dos och jag njöt av deras skaparglädje. Själv blev jag ju inte utrustad med gröna fingrar, det ända som verkligen frodas i vår trädgård är mina rabarber. De skjuter i höjden redan på våren och blir över 1 meter höga och växer ur den lilla planteringslådan som de är ämnad för. 

Sånt hos oss, nu ska jag inta mera kaffe. En positiv sak med att bli uppväckt av en liten gullig kille (som har börjat le så vackert) är att man hinner dricka många kaffe koppar och skriva ett blogginlägg (att sitta och knacka på tangenterna är så gemytligt!) innan de andra barnen vaknar. Solen skiner och jag har glömt hur det känns att vakna till ljudet av regnet som smattrar mot fönstren. Nåja, det kommer tids nog. 

v ä r m e b ö l j a n

Det sägs att det är sommarens varmaste dag idag. Själv sitter vi inomhus och har ingen aning.

 Vid syrrans fick jag till och med söka efter strumporna åt Seth eftersom han fötter var så kalla. 

Snacka om skön luftkonditionering.

Idag har vi varit på en månaders kontroll och Seth har gått upp ett kilo sen han föddes.

Sån info som är så intressant för mamman men inte för nån annan. 

s u r r

Nu ser ni bastuflotten som är ögonstenen vid stjäre. 

Ni kan tro att barnen gillar läget. 

De kör ut med båt till bastun som ibland är ankrad vid djupare vatten 

(annars är står den utmed bryggan), 

bastar upp värmen i kroppen och dyker i den svalkande sjön. 

Själv har jag inte vågat mej och simma ännu efter att jag fött barn 

men nog hinner jag ännu i år innan isen lägger sig på sjön. 

En nykomling har också kommit till familjen i form av en hundvalp.

 Nu har vi fyra hundar där när vi alla är på plats och både svärmor,

min svägerska Linda och kanske syrran suckar troligtvis inombords.

 Alla gillar ju inte våra fyrbenta vänner lika mycket. 

Såna minnen hos oss efter helgen.

 I skrivandets stund hör jag köksfläktens surrande i hela nedre våningen.

 Lillkillen kom sig inte till ro trots att han var riktigt trött så då knäppte jag på den

 och han somnade bums. 

Nu sover han ,vid köksfläkten i sin vagn, till ljudet av surrandet

 (på högsta nivån eftersom inget tystare surr duger). Så mysigt!

i v ä g

Jag har en äppelpaj som gräddas i ugnen, det bara vattnas i munnen vid doften. Allt var frid och fröjd då jag började skala äpplen men när jag hade hunnit skala ett av de tre äpplen så gallskrek vår lilla kille. Hur kan man ha så tvära kast!? Dessutom så börjar han inte sådär försiktigt med smågnäll utan lägger i femmans växel direkt. Ifall att nån skulle missa stundens missnöje.

Tvättmaskinens centrifug går på högvarv och det mest spännande denna morgon är huruvida jag kommer ihåg att hänga upp den innan jag, Seth och Ruth far till stjäre. Amningshjärnan gör sig ideligen påmind. Edith och Ivar har sovit borta så det är bara vi tre hemma. Mannen är på bonusuppdrag i arbetets tecken denna lördag (det är väldigt sällan han jobbar på lördagar nuförtiden och det är vi här hemma så tacksamma över!) Han får möta upp med oss vid villan sen då han är klar.

Sånt hos oss denna lördag. Äppelpajen tar jag med mig till villan i hopp om att nån annan vill smaka också. Har inte planerat att äta upp hela själv - trots att jag inte skulle ha några som helst svårigheter att göra det.