Kvällen före den dagen

Nu är den här. Kvällen då jag inte kommer att få tag i sömn. Är det nån vits att ens försöka? Jag kommer att svänga mig och svänga mig och svänga mig och svänga mig medan tankarna surrar. Vilken tur att jag är en obotlig kvällstrött människa iallafall. Min man ligger redan och snarkar och att han är på arbetsresa just imorgon kväll då jag inte borde behöva fundera på mina barn ger mig mitt första gråa hårstrå (men nån gång ska ju de börja dyka upp också). Men det blir säkert bra. Det mesta blir bra till slut.

Kanske vi ses imorgon. Alla vi blomstrande kvinnor!

t.a.c.k

Plötsligt blir det mycket roligare att skala potatis då man hör på den bästa lovsången.
Lyssna på den du också, här. 
Tack Eva för länken!

Det jag gillar extra mycket med denna sång är bilderna från vardagen i en stad med alla människor. Ja, jag bor ju inte i nån storstad, inte ens i en liten stad men människorna är desamma här i mitt Esse å.  Jesus är med oss överallt och vi får inkludera honom i allt vi gör och tänker. Han delar vår vardag, våra känslor och våra handlingar. Hur underbart är inte det! Tack min Jesus.

Denna helg har vi också höstmöte i Jakobstad och via denna länk (längst ner på sidan) kan man höra på direktsändning, börjar klockan 12 idag. Själv har jag kvällsskifte så det blir väldigt lite lyssnande för min del. Tyvärr.

Good enough

Kunde höra på henne i timtal utan att tröttna, Maria Sundblom-Lindberg. Hon har så mycket att ge! Ett intressant och viktigt tema också - vår självkänsla - den som till så stor del förklarar hur och varför vi reagerar på ett visst sätt i olika situationer. Man blir påmind om "jamen exakt SÅ är det" men det som är så självklart där och då är inte alltid lika självklart sen då man kommer hem.

Denna föreläsning var oberoende av människans tro (vilket jag har stor förståelse för såklart) och för mig är något så stort borta då Jesus inte nämns. Han är så A och O i allt och alla. Men det tar vi på måndag istället i Bosund (den föreläsningen kommer farligt nära och jag känner mig lite orolig strax innan jag somnar nu kvällarna före. Till all lycka har jag lätt för att sova.)

I dagens lösen var bibelversen så passande till gårdagens tema: "Tänk inte bara på ert eget bästa utan också på andras" Fil 2:4

Men för att kunna ge så måste man själv vara hel. Alltså behöver alla jobba på sin egen självkänsla.

Nu ska Seth och jag hoppa i kläder och bege oss på utlovad lunch. Seth ska bygga snögubbar med Amos i snön och jag hoppas de inte blir alltför besvikna då det vita snötäcket inte är så tjockt som det ser ut genom fönstret.

snurrande låt

När jag får en låt på hjärnan så snurrar den  i huvudet hela dagen. Idag är det Sankta Klaras Klocka som spelat i min telefon så länge jag städat och putsat, denna. Den är så vacker! "Höj din röst för allt som vågar slå mot det som sårar". Av egen erfarenhet har jag lärt mig att det hjälper enormt att sätta ord på det som sårar och stör i våra liv. Upp med katten på bordet bara. Bekänn, be, uppmuntra och förlåt varandra. Då blir vandringen så mycket lättare.

Nu ska jag koka ägg. Det är typ på den nivån jag har lust med middag idag. Säger som min svägerska Linda - ibland borde det finnas ett piller att ta istället för mat. Ett piller som också passar barnens behov.

Det här med frisyrer

Förra veckan klippte jag håret på mina två döttrar. 20 cm långa hårtussar föll mot golvet och jag förundrades över att de två som har så långt hår vill ha kortare.

En dag efteråt kom Ruth och ställde sig framför mig och utan att jag hade sagt ett enda ord så spände hon ögonen i mig och sa bestämt: "mamma, varför tittar du på mig!? Jag har inte klippt mitt hår ännu kortare!"

De som följt med Ruths intresse för klippning känner till inläggen här. här och här.

Jag saknar ord som passar in på denna tjej men vi älskar henne mer än hon anar och alla borde få spela charader med henne (då hon är med på noterna) hon är så grym på det!

torsdags fix

Jag sitter och fixar missionsmagasinets väggalmanacka för 2018. Börjar året med min favorit bön ur dagens lösen (som jag skrivit tidigare här på bloggen).

en är Herren
en är verkligheten
en är kampen
otaliga är misslyckandena.
outtröttlig är förlåtelsen
himmelsk är nåden
gränslös är upprättelsen

Jag behöver inget mera denna regniga torsdag än outtröttlig förlåtelse, gränslös upprättelse och leva i den nåd som är en försmak av himlen. 

Dessutom har Seth och jag en deal - han har lovat att han alltid ska bo hemma hos oss och aldrig flytta bort. Idag behövde jag det löftet av min ljuvliga treåring då vi satt och myste i soffan. Om en sisådär 15-17 år är säkert känslorna helt annorlunda, ha haa...
Sedan Seth börjat vara några dagar i veckan vid dagis så har vi mera kvalitetstid tillsammans de dagar då han är ledig. Han har mognat så mycket redan av dessa dagisdagar då han varit borta från mig och det gör oss gott. Lagom gott. 

Gemenskapskvällar för män

Exakt i dena stund samlas ett hundratal män i Närvilä bönhus till den första gemenskapskvällen för män som ordnas av LFF. Jag kan riktigt föreställa mig ljudet då de tillsammans stämmer upp i en psalm och den fina gemenskapen män emellan då de samlas inför Guds ord.
Jag önskar och ber att dessa gemenskapskvällar ska bli lika välsignade som våra kvällar för kvinnor har varit. Åtminstone för mig personligen så har dessa kvällar under alla dessa år en särskild plats i mitt hjärta. Vi har genom åren haft många intressanta ämnen som vi har fördjupat oss i och alltid med Kristus i centrum. Vilken välsignelse.

Jag hoppas att undertecknad inte har somnat då hennes man kommer hem. Jag vill ju veta hur det gick (fast när vi ska återge en händelse så använder jag många ord - han använder få).