 |
Håll i er för här kommer värsta familjebilden. Jag lovar er att de inte skall dyka upp sådana alltför ofta. Detta kort är taget på pappas begäran (min pappa alltså, barnens pappa fick tvingas på bild) och visst borde man ställa upp på kort oftare om inte annat så för att ha nåt att bläddra i då man är 80 plus (för då har man givetvis en hög med fotoböcker på lager). Med tanke på majoriteten av barnens miner så skulle man inte tro att kortet är taget på självaste julafton men vi får väl skylla på en begynnande hunger. Dessutom var det minst tre stycken som knäppte kort så man visste inte vem man skulle titta på. |
 |
Nåja, nu har vi kommit oss så långt så att julhelgen är ett avslutat kapitel, julklapparna är öppnade och julmaten uppäten. Julevangeliet är också läst och aldrig känns väl de 20 verserna så utdragna (för barnen) som strax innan julklapparna ska öppnas. Jag minns att jag ofta tyckte att vi kunde skippa den läsningen då jag själv var liten och istället dyka rakt ner i julklappshögen. Men just denna enda jultradition, julevangeliet, (tycker att traditioner överlag inte är så viktiga kring julen) är idag lika viktig för mig att föra vidare till mina barn som den var för mina föräldrar. Inget kan vara så intressant och så viktigt att vi inte tar oss tid att stilla oss inför Herrens ord. Inte ens en stor hög med julklappar under granen. T*A*C*K*S*A*M över Jesusbarnet |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar