ett urval av tavlor





Här är ett urval av bilder på tavlorna som jag förde till magasinet i förrgår. Bilderna i den första gruppen är nog vita i bakgrunden trots att de ser gråa ut, bönen (högst upp till vä) om barnet finns också i maskulin form. Finns de inte där så kan man beställa (har inte ramat in alla). Man får ju såklart välja färg på ramar, går ju enkelt att byta på färdigt inramad också. Vill man ha en skild vers, bön eller nåt annat till nån av bilderna så är det bara att meddela. Går ju att variera hur mycket som helst. Tavlorna i A4 kostar 11 euro, variationer kan förekomma beroende på ramar. Pengarna går ju till LFFs missionsorganisation, tack för att ni stöder detta!

Ni har väl observerat de nya öppehållningstiderna. Ti, ons och tors 11-18! Lö 10-14.
V Ä L K O M M E N

36, 37 eller 38


Jag föll för "muminhusfrestelsen" jag också när jag avrundade ett varv vid prisma igår. Morgonkaffet smakar, trots den fina muggen, precis som förr! Lite beskt och äckligt på nåt vis och jag undrar varför jag inte kan och vill vara utan denna ljuvliga dryck (sällan använder man ju adjektiven äcklig och ljuvlig om samma produkt). På tal om prisma så svängde jag in där via, efter att jag fört mera tavlor till magasinet, för att kolla på vinterskor till rea priser åt barnen. Jag behövde inte bli besviken eftersom det fanns ett stort urval av viking goretex skor på 50 %. Jag provade ett par skor som Edith skulle få och konstaterade att om de är lite trånga åt mig så passar de henne. När jag kom hem och glatt visade skorna så såg jag på hennes min, då hon provade dem, att de var för små. Vi satte fötterna mot varann och jag kunde konstatera att Edith har större fötter än mig. I fortsättningen så måste skorna vara för stora för mig för att passa henne. När hände allt detta frågar jag mig. 

Sånt hos oss denna onsdag då killen mår riktigt bra. Hostan finns kvar men trots det så trallar han igen. Relativt gott sov han också (intresseklubben antecknar flitigt *blink*). Jag hör på dialektväktarna som pratar om surpuppor och att vara sur som en citron. Idag är dock ingen sur hos oss för vi har alla trevligt program på gång. Jag är bjuden på klädparty (var rädd att jag inte kunde fara pga av Seth men jag förklarar honom frisk nu). Ivar ska till kompis efter förskolan, Ruth till dagklubben med en ny tröja och Edith fick ta med en mellanmålsstång som innehåller choklad till mellanmål i skolan (händer sällan). 


Gårdagens selfie av Seth och jag. Idag byter vi ut sura miner mot leenden. Bättre så!

t e r r a s s


Vi skall ju ha våra drömmar, eller hur.
En av mina (många) drömmar har länge varit att få en "köksterrass", men jag är lite tveksam. Blir det bättre eller blir det rentav sämre! Skulle det kännas som teater då vi sitter och äter söndagslunchen där?
För alla som inte vet var vi bor så kan jag tillägga att nedanför huset, alltså där jag stod då jag knäppte kortet, så finns en ganska trafikerad väg. På andra sidan vägen finns Esse å och byns simstrand. Vi bor, med andra ord, mitt på brickan och vi syns och hörs till alla håll.
Dags solen finns på framsidan av huset så därför skulle jag vilja ha en vinklad terrass om hörnet så man kunde njuta av dags solen från nya terrassen också. Men det är främst efter klockan 17 som vi skulle njuta av kvälls solen bakom huset.
Men jag är som sagt tveksam och så länge jag tvekar så blir inga drömmar verkställda. Mannen tycker vi har det bra som vi har det och bromsar sin fru så gott det går! 

Sånt hos oss då vi har en gnällig bebis i huset. Blir påmind om hur stor skillnad det är då bebisar är är friska eller lite krassliga. Vi som är bortskämda med goda nätters sömn har nu haft två tokiga nätter då killen vaknat minst varannan timme. Nåja, detta är ju övergående och jag har på känn att inkommande natt blir bra! Men tills natten kommer är det många långa timmar ännu och nu gäller det att försöka göra det bästa av denna krassdag!

u n o


Söndagen är alltid en sån dag då barnen leker extra fantasifullt och de har knappt tid eller lust att komma med till söndagsskolan eller bönhuset. Speciellt Ruth är eld och lågor då Edith leker med henne. Visst är leken viktig också men jag vill gärna att mina barn kopplar ihop söndagen med Guds ord. Får man som vana att redan som barn besöka nån form av gudstjänst så håller det i bästa fall livet ut. Igår fick vi höra om både Elia (1 konungaboken 20-40) och Mose i vassen (2 Moseboken 2-10) i söndagsskolan och det var riktigt intressant (också för mamman trots att hon hört historierna många, många gånger förr).
 Hur fruktansvärt var det inte att alla gossebarn som hörde till det hebreiska folket skulle kastas i Nilen för att de inte, pga av det växande släktet, skulle bli ett hot mot Farao och Egyptens befolkning. Hur kändes det för Moses mamma då hon flätade korgen som skulle fungera som Moses sista utväg från en säker död. Hur kände hon det då hon lämnade sin tremånaders baby i vassen och bad till Gud att han skulle ta hand om honom. Jag behöver bara tänka på lilla Seth så förstår man smärtan. Hon kunde inget annat än förlita sig på Herren. Tänk om soldaterna hade hört hans gråt. Jag tänker på stackars Mirjam som stod gömd och vaktade sin lillebror, hur rädd var inte hon när hon såg då Faraos dotter upptäckte Moses. Vad skulle prinsessan göra.
Hur skulle jag reagera om jag skulle hamna i samma situation som Moses mamma? Tänk om samma hot hade funnits i kokkola då Seth föddes. Att alla gossebarn skall dödas.

Tack och lov så känns detta otänkbart. Helt otänkbart. Men när ondskan regerar i en människa så finns det ingen gräns för hur lidandet kan få utlopp. Vi har samma ondska på jorden ännu idag 2015 och lidandet kommer aldrig att upphöra förrän Jesu andra ankomst. Vi får tacka Gud att vi får leva i frid och fred och be att han håller en välsignande hand över vårt land.
Herren välsigne oss och bevare oss. 

Sånt hos oss denna måndag då jag ska spela uno med Ivar. Ruth är i dagklubben och efter lunchsällskap med syrran och en av svägerskorna så är det riktigt skönt att bara vara. Borde plocka upp lite efter barnens men det nappar inte. Konstigt. 

k a k t u s


Nu sitter vi här min kaktus och jag,
efter löpturen får jag ta nya tag.
 *svettig*

Tänk om man skulle ha känslan som uppkommer efter träning redan före man börjar. Då skulle nog flera pass bli gjorda. Nåja, allt som man gör i motionsform är hemåt och nu är det kaffe som gäller på detta, lördag kvällen till ära. Skulle smaka med nåt gott tilltugg såklart. 
  Idag har jag varit till brosans på städtalko, de har ett sprillans nytt kök, badrum och hjälpkök och det var så snyggt, så snyggt. Borde ha tagit bilder! Köksskåpen var svarta nertill med vita övre skåp och golvet var svart-vitt schackrutigt. Badrummet gick också i svarta toner (från golv till tak) och det gav en mysig stämning och kändes inte alls för mörkt! Tvärtom så tror jag den höjer trivsel känslan då man står där naken med bara baken och duschar. Vem behöver bli särskilt upplyst då just!? Inte jag i varje fall....
Sånt hos oss då mörkret lägger sig på utsidan. Nu vaknade Seth och vi får ha lite "gostime" nu med pappa. 

ps. försäljaren som packade in kaktusen påpekade att den är en riktig trendblomma nu. Så då visste jag det (fast jag hade ju fått inspiration från CaisaK så jag hade på känn att såna är inne nu)! Köpte två på samma gång och nu hoppas jag att barnen inte vill känna på dem. De bruk jo säj att essiboa skådar me händre! 

f r e d a g s s t ä d n i n g


Gårdagen blev trots allt ganska fullspäckad. Ruth, Seth och jag blev bjudna på lunch och sen på kvällen var jag på ett ENJO party. Inspirerad som jag blev så har jag smort in (insidan av) ugnen med skurpasta och har uppkokat vatten i en balja som ska lösgöra den värsta skiten. Så snart blir det skrubbning på agendan. Gallren ska också få sig en omgång och när jag är klar ska ingen tro att vi har svarta galler i vår ugn (om nu nån skulle kolla. Föga troligt). 
För övrigt gillar jag tanken bakom ENJO och har ganska många produkter. Inga miljöfarliga kemikalier här inte. Men produkterna städar ju tyvärr inte själva och det är väl där skon klämmer då man har damm i alla hörn och vissa produkter är närapå oanvända. Skulle jag bygga ett nytt hus så skulle inga "vanliga städmedel" komma innanför dörren. På sin höjd tallsåpa och fairy diskmedel, det kan man ju inte vara utan! Man kommer väldigt långt med olivtvål då det gäller städning. 

Nåja, nu ska jag städa vidare fredagen till ära. Ikväll ska jag ut och smaka min första friends&burger hamburgare med syrran och mina fem svägerskor. Så roligt! Hoppas jag inte blir besviken! (på hamburgaren alltså. de "andra" levererar alltid *blink*)

ps. det är annars väldigt sällan jag förstör en fredag med att städa. Jag städar oftast bara när andan faller på och saknar städrutin. 

inne i värmen


Imorse när vi tassade upp en timme före tuppen möttes jag av en sprakande brasa. Mannen hade tänt en brasa åt oss innan han for i jobb. Luckorna var stängda men vi öppnade dem genast och satte oss ner och beundrade lågorna. Värmde bort sömnen. Sämre kunde man ha det en torsdag morgon. Eller också bättre - under täcket i ljuvlig morgonsömn. Seth somnade om sådär passligt då jag satt och åt morgongröten och jag kan inte annat än förundras över hur ljuvlig han är. Kärleken till barnen är så överväldigande. Ibland tar den nästan andan ur en.

Sånt hos oss denna torsdag då timmarna kommer att räcka till. Igen. Men med bebis i huset som äter, sover och leker i flera repriser så är det skönt att bara vara hemma. Speciellt dagar som denna då kölden är uppe i -20 grader. Tacksam att vi har nära till skolan så Edith trots allt kan fara gående. På med varma kläder bara! Ivar åker ju med taxi varje morgon så han behöver jag inte bekymra mig om heller. 
Undrar förresten vilken temperatur det är vid missionsmagasinet idag, hoppas det inte känns alltför kyligt där. De som ska betjäna där borde ta på sig extra varma koftor!

m a t d a g s


Vilken skyddsutrustning har ni då ni äter?

b i l d e r



Är det inte skönt att känna sig liten. Hur vi än tänker och planerar så är Herrens tankar högre än våra tankar. Högre än himlen är över jorden. Jag tycker om dessa ord och trots att de inte har ett så klart budskap så säger de så mycket. Herrens storhet. Höghet. 

Har planerat att rama in denna bildtext och sätta tavlan i vårt sovrum. Har en tom vägg som gapar efter något. Har flera alternativ också så vilken det blir återstår att se. När det kommer till att rama in bilder åt mig själv så brukar det dröja väldigt länge innan jag kommer till skott.  




Sånt hos oss denna onsdag morgon då almanackan gapar tom så när som på ett träningspass klockan 17. Hur skönt är inte det. Fast på ett sätt riktigt tråkigt. Det är bara hur man ser det och hur man känner sig inombords. Allt är ju beroende av hur vi mår på insidan. 

en ängel vid min sida


Vi är nyss hemkomna från mamma barn och killen sover sin skönhetssömn. Själv fick jag lite ängel inspiration från samlingen då vi sjöng "jag har en ängel som följer mig" och så fort jag fick tillfälle så satte jag mig ner och gjorde min egen ängel tavla. Har beställt mera ramar och har många olika bilder som jag ska rama in och föra till Missionsmagasinet så fort ramarna anländer. 

Vad tänker ni på då ni ser ängla bilder?  Jag tänker främst på alla älskade barn som inte finns bland oss längre. Barn som är så älskade och saknade. Vissa riktigt, riktig små. Så små att de aldrig hann dra något andetag i denna värld. Andra lite större. Barn som fick leva lite längre men alldeles för kort tid. Änglabarn. 

Läser man bibeln så får man ju ofta läsa om Herrens ängel som bär bud till människor i olika situationer. Att se en ängel skulle ju vara  mäktigt och jag tror att jag skulle bli lika rädd som herdarna på ängen. Samtidigt skulle det vara så underbart. "Saliga är de som tror, fastän de inte ser." (Joh 20:29)

* * *

Då stod en herrens ängel framför dem och herrens härlighet lyste över dem, och de blev mycket rädda. Men ängeln sade:"Var inte rädda! Jag bär bud till er om en stor glädje för hela folket"
Luk 2 9-10

"Och jag såg en annan väldig ängel komma ner från himlen, klädd i ett moln och med regnbågen över sitt huvud. Hans ansikte var som solen och hans ben som eldpelare" 
Upp 10:1

"Min Gud har sänt sin ängel och stängt till lejonens gap, så att de inte skadat mig. För jag är utan skuld inför honom och jag har inte heller förbrutit mig mot dig, o konung."
Dan 6:22

b o s s e


Beställde nya bosse barstolar med syrran då hon besökte Ikea förra lördagen. Ett litet hastigt beslut eftersom den ena ingolf barstolen var sönder och vi behöver tre sittplatser här. När mannen hade skruvat ihop den första så blev det lite sura miner då stolarna var för höga och han funderade om jag inte alls hade kollat höjden på stolarna innan jag beställde dem. Vilket jag ju inte hade. Men de gick ju, till all lycka, bra att såga av. Om någon behöver två vita Ingolf barstolar så är det bara att hämta härifrån, men de är väldigt begagnade! (med hack och diverse missfärgningar på) 
Så nu har vi nya barstolar, tyvärr är de inte lika bekväma som de gamla men kanske lite snyggare att se på. Eller så tycker jag det eftersom jag hade tröttnat på de gamla. Dessvärre framträder vår gamla köksö bättre och den klarar inga noggrannare granskningar. Vårt shabby chic kök känns inte så charmigt längre. Inte alls. 

Sånt hos oss idag då vi har första dagen på veckan. Mitt nyårslöfte om sötfria dagar är redan upphävd och jag längtar efter gårdagens chokladbit. Till all lycka är skåpen tomma på nåt gott. 
Förresten måste jag ju bara meddela att vi hade det supertrevligt i lördags jag och barnen. Vi våldsgästade denna familj och när vi körde hem halv åtta på kvällen så skämdes jag lite över att vi hade varit där hela långa dagen (köpte denna klänning på LiDeluxe rea, har tittat på den i flera månader men den har ju varit alldeles för liten med mina gravid och postgravid mått) Vi tittade också på några filmer från deras resa men det borde vi inte ha gjort. Barnen har tjatat konstant om att vi också ska fara till södern efter detta och ni vet hur det blir då barn tjatar ideligen. Till sist hör man inte vad de säger och man svarar - ja, ja bara ni e tysta!! Så nu har jag tydligen lovat en resa till Ivars födelsedag den 22.2 2015!? Ha ha. Barnen (Edith är kanske mer realistisk här) är eld och lågor och de ska rutscha i samma rutschbana som Theo hade gjort. Ruth är lite rädd så hon ska rutscha med pappa. 
Hmm, hur förklarar jag på mildaste sätt att vi inte har planerat in nån södern resa på åratal!!
Nåja, jag låter dem fantisera så rinner det ut i sanden i övermorgon...För visst är det så att de flesta drömmar, planeringar och fantasier som vi har blir till intet. Tror att det finns en charm i det. Tänk om vi skulle få allt vi vill ha, ingen mår bra av det. 

ps. Bosse är ju ganska gulligt pojknamn också (om nu nån sitter och gör namnlistor)

m o r g o n s t u n d


Morgonstund har inte alltid guld i mun. Nej, ibland känns den onödig tidig och det känns som om man är omringad av en dimma. Men stiger man upp 05:40 så hinner man med mycket resonerar tydligen Seth. Sen när han somnar om så tassar de andra barnen ner från vinden och allt är precis som det skall vara. Liv och rörelse. Men med en kaffekopp i handen och tangenter under fingrarna så trivs jag som fisken i vattnet och det spelar ingen roll att lördagen kanske blir onödigt lång. 
Om någon funderar över den suddiga bilden så kan jag upplysa er om att den är tagen i skuggan av byns starkaste lampa som lyser in i vårt sovrum. Mörkläggningsgardiner måste införskaffas till våren då morgonsolen börjar lysa runt fem snåret. Morgonsol - ordet låter ljuvligt och påminner om kommande tider.

Sånt hos oss denna morgon då jag irriteras över överfulla roskisar. Man ska inte börja dagen med en roskis som är överfull, dessutom är ju inte doften alltför behaglig. Att fara ut med dem iförd i morgonrocken nappar noll och att klä på mig nappar ännu mindre. 
Det tar vi senare. Att föra ut roskis alltså. Så jobbigt är det väl inte att traska 20 meter till rosktunnan. 

vill inte ha den där


Nu som då får vi våra småa konflikter jag och Ruth. Ofta är det klädkonflikter och oftast uppkommer de då vi ska bort. När vi står där, den ena bestämdare än den andra, så tänker jag alltid att är det nu jag ska ge med sig? Eller är det nu jag ska vara konsekvent som mamma och bestämma?! Men det handlar ju trots allt bara om kläder. Men om man ger med sig på de små sakerna, hur blir det då med de större konflikterna. Ger man lillfingret så tar de hela handen. Sen är det ju skillnad om vi bara är hemma eller om vi ska bort. Men så tänker ju vi vuxna men så tänker inte barn. 

På farsdagen så var jag väldigt envis och vann vår klädfajt. Men oj, vad hon surade. Det slutade med att hon slet av sig klänningen och sprang runt i strumpbyxor resten av kvällen och jag kände mig som den elakaste mamman i värden som inte lät min flicka själv välja vilken klänning hon ville ha. 

I tisdags då vi skulle till mamma barn så lade jag fram minst fem fina tröjor som hon fick välja bland. Hon vägrade att ta någon av dem. Hon ville ha en gammal. ärvd, kofta av Edith som hade för korta ärmar. Hon vann denna gång och var väldigt lycklig och kände sig fin hela dagen lång. Den nya, rosa, tröjan med rosett på framsidan tycker hon att vi kan ge åt Sara, den grå med hjärtat på likaså. Problemet är bara att Sara är längre än Ruth och tröjorna för små åt henne. Jag tycker det är så harmt att hon inte gillar vissa plagg som är nya och fina och lämnar i skåpet. Tröjorna som hon gillar används däremot väldigt flitigt och vissa är redan helt urtvättade. De flesta av de tröjorna har nåt djurmotiv på sig och jag har nu börjat fatta hennes klädstil. Riktigt glittrigt eller så djur. Alternativet är att aldrig handla kläder om hon inte är med. 
Outfiten på bilden vägrar hon ha. Här går våra smaker isär. Hon tycker att tröjan är väldigt ful och har använt strumporna en endaste gång. 

Sånt hos oss idag då vi njuter av att det är fredag och struntar vad vi har på oss. Jag är färdigt klädd för träff med PT vid tyngpunkten klockan 16. Träningskläder är ju så sköna att gå i. Tyvärr blir inte denna helg nån vanlig pappa-mamma-barn-vila-helg och ingen sovmorgon för min del eftersom mannen ska bort. Men igår sov killen till 7:30 så det blev väl veckans sovmorgon det. Dessutom far vi ju och sova tidigt så det räcker till med sömnen varje natt trots allt.
Vi blev just bjudna på lunch så nu ska vi dra iväg bara Set vaknar. Ha en skön fredag!