b a b y d o f t e n

Mr Pettersson till vänster och Mr Björkskog till höger                   

Livets under. Guds skapelse. 

Finns det någon som inte smälter då de ser en nyfödd bebis. De är så ljuvliga så man saknar ord. Babydoften. Man vill bara stoppa dem innanför jackan och springa iväg med dem. Deras hjälplöshet. Deras behov av omsorg, mat, närhet, kärlek, sömn och trygghet. Allt detta som vi vuxna är ämnade att ge åt alla barn. I hela världen. 

Jag förundrades över skaparens verk, än en gång, då jag besökte de nyblivna familjemedlemmarna. Underbara killar som det skilde enbart 30 gram emellan. Men jag stoppade ingen bebis innanför jackan vid BB utan körde hem till min egen, småfebriga, lilla kille som plötsligt kändes så stor. Allt har sin tid och jag avundades faktiskt inte mammorna som sakta kom gående i korridorerna med morgonrockarna löst knutna i midjan. Att föda barn och vara nybliven mamma är inte enbart en dans på rosor med ljuvlig babydoft, (bara nästan!) Det finns så mycket annat inblandat också som jag inte alls längtar efter nu just (kanske för att jag upplevde detta för snart 9 månader sen). Dessa hormonsvängningarna som inte kan förklaras, tröttheten, mattheten, sjuk nedre del och mjölkstinna, lite ömma, bröst MammaMu känslan samt oron att äta fel sorts mat så babyn får magknip och sånt. Nej, det är ganska skönt att vara en icke nyförlöst kvinna. För tillfället. 

Sånt hos oss då vi inleder en regnig lördag. Vad vi hittar på återstår att se. Jag skulle gärna besöka sunds trädgård ett varv och inhandla nånting fint. Vad som helst. 

öppna du så stänger jag



Vad gör ni samtidigt som ni äter morgongröten? Vi öppnar och stänger kökslådan xx antal varv. Letar man efter nåt speciellt så ska man alltid titta i lådan högst upp längst till vänster i "Seths låda". Där ligger diverse saker som varit via hans händer. Devisol dropparna tex.

Sånt hos oss då  dörrstängaren (jag är öppnaren) just tog sin förmiddagslur. Nu passar det utmärkt med morgonkaffe och ett blogginlägg medan tvättmaskinen centrifugerar. 

Förresten så är jag ju färsk nybliven moster och faster nu. Jag har ju varit det sedan tidigare men nu doftar det riktigt nybakt. Syrran fick sin kille på onsdag kväll och svägerskan fick sin igår på em. Nu delar de rum på BB avdelningen med sina knyten och mina tankar vandrar dit hela tiden. Är så nyfiken på de små! Tack gode Gud att allt gick bra!

d e l a


- Maria, jag ska sova vid ert såhär många nätter, säger Elia och viftar med alla tio fingrar.
- nämen, nog vill du väl hem och sova sen med bebisen. Tänk vad mysigt, försöker jag övertyga honom.
- nej, inte ska bebisen sova vid oss, svarar han då, han kan sova med Seth. 
- men ni har ju en egen säng åt bebisen, ska den inte sova där?
- Nej, jag ska sova i mammas och pappas rum. Bebisen får vara där ute i vagnen, då är den gladast! Avslutar han bestämt.
- men vem ska sköta honom då om den gråter och blir rädd på natten, frågar jag.
- nån bil som kommer körande. Punkt. 

Det är inte så lätt att bli storebror då man har fått ha mamma och pappa för sig själv i tre och ett halvt år. Inte så lätt att förstå. Men så fort han ser sitt syskon så kommer han att fatta. Syskonkärleken kommer att skapas från första stund och tanken på att han vill ha mamma och pappa ifred suddas ut. Det kommer att bli så underbart!

Sånt hos oss då solen strålar och det blir en vacker dag. Ska snart ställa mig för en sväng till missionsmagasinet. Mitt nyårslöfte om att jag skulle lägga mera av vår tid där har inte infriats. Tiden räcker inte till och att ha barn med sig längre stunder där går inte. Inte om man vill få nåt gjort. Att betjäna och dricka kaffe går däremot finemang med barn runt benen. Sist jag var in dit så hade väldigt mycket ändrats där bland loppis hyllorna och jag tänkte inte känna igen mig *ler*

k a l l p r e s s a d


Det är år och dagar sedan jag pressat en apelsin och druckit färsk pressad apelsinjuice. Tratten som man ska pressa saften igenom såg jag häromdagen i sandlådan (av alla de ställen) och nu, efter att ha tittat på torra apelsiner i fruktkorgen i några dagar, tog jag in den och diskade av den. 
Resultatet var underbart slurpigt och gott. 

På tal om resultat så undrar jag vad resultatet i framtiden blir av alla val vi gör idag i samhället. Samhället som sakta men säkert kommer att avkristnas om vi inte reagerar. Vi har ju alla vår möjlighet att påverka nu då riksdagsvalet närmar sig och jag personligen hoppas verkligen att KD får fortsatt förtroende av oss alla som röstar. Tyckte Benita Finne hade en så bra insändare (om bordsbön) i dagens ÖT  med rubriken "Kristna demokratier bäst". Slutcitatet var tänkvärd,

"Ty som människan inte lever av bröd allena, så växer brödet inte genom människan allena, utan genom välsignelsen från honom som åkern och sådden tillhör"
Jörg Zink

o r o n


Här ser ni undertecknad i egen hög person. Kanske lite suddig bild som fyraåringen fotat men man ser iallafall konturerna på min näsa om nu någon funderat hur den ser ut. He. 
Gårdagens bad feelings håller lite i sig ännu idag men nu kom jag på vad det egentligen är som pågår inuti. Det är oro. Är så nervös för de två små liven som så småningom kommer att anlända till familjen Pettersson. Syrran och svägerskan som snart ska få bebisar får min egen förlossning att kännas som igår (här). Det är lite för spännande för denna moster/faster att hantera. Hur ska det gå? 
En förlossning är ju så otroligt häftigt, mäktigt, smärtsamt och underbart i en salig blandning och jag hoppas de kommer att få "fina" stunder sen då det är dags! 


Sånt hos oss då det känns som om allt numera kretsar kring just graviditet, förlossning och bebisar. Vilken tur att detta kapitel snart är slut för denna gång åtminstone. Man blir ju gråhårig med mindre. 

p l a t t f a l l



Jag bad mannen printa ut ett exemplar av "kaffekokaren" innan han for från kontoret idag. Då han kom hem så ramade jag in bilden och hängde upp den och kände mig kanske en gnutta gladare denna skräp dag. Varför blir vissa dagar sådana som man borde stryka från almanackan? Att mannen dessutom kom hem nyfriserad fick mig ännu surare. Konstigt. Jag borde ju vara glad att han månar om sitt yttre och är snygg men det får mig bara att tänka på min egen fula kalufs och min lathet att ens boka frisör. Dessutom ska skötare ordnas åt barnen så ett frissa besök dagtid känns som lyx som andra har. Inte jag.  Nåja, mamma toppade ju mitt hår för nån vecka sen så egentligen är jag ju sk*tsnygg i håret om jag bara lägger plattången i eluttaget och börjar på. Typ. 

Sånt hos oss då jag önskar mig långt, långt härifrån. (och det värsta är att jag har alla möjligheter att fara men nej, det orkar undertecknad inte heller)

f u l l t a n k


Måndag morgon. Det klingar ganska skönt på ett sätt. Men bara på ett sätt. Helgerna är ju nog sjukt mycket skönare trots att jag ibland går här hemma som en osalig ande och tycker vi borde göra nåt. Vad som helst! Denna helg har dock gått i sällskapets tecken alla dagar och min sociala del har blivit tankad. Full tank. Skulle gärna tanka min ensamhet också nån gång. När jag riktigt tänker efter så är det väldigt sällan jag är ensam. Alltså bara jag och tystnaden. Jag var en sväng till kokkola på lördag eftermiddag i tre timmar så den stunden får väl räknas. Ögonblicket då jag körde hem med en öppnad godispåse bredvid var guld värd. Ska man frossa så ska man frossa ordentligt tänkte jag och stoppade hastigt in den ena chokladbiten efter den andra. 
Överlag är jag väldigt social. Men jag har också ett stort behov av att vara ensam (och ensam är man inte ofta med man och fyra barn). Jag minns så väl under min studietid då de andra övernattade hos varann och jag, tråkmånsen, föredrog att sova ensam i mitt rum. *ler*.  "Ensamheten är Guds mottagningsrum" är ett fint ordspråk och det finns en poäng i det. 


Här är ett bevis på att tränings delen också blivit tankad i helgen. Min svägerska Johanna och jag besökte tyngdpunkten (det mysiga mini gymmet i Kållby, här.) i lördags. 

"Fysisk träning är nyttig på sitt sätt, men gudsfruktan är nyttig på alla sätt, för den har löfte om liv, både för den här tiden och den kommande"
1 Tim 4:8

Sånt hos oss då vi nyss blev bjuden på lunch av ingen mindre än
.
.
.
syrran! 
Suprise. 
Förresten så har hon nu gått graviditetstiden ut så det är spännande dagar. När anländer bebisen?