s t o p


s t o p.
 Det är spännande att se hur riksdagen tar ställning till äktenskapslagen för samkönade par idag
Jag kan, till en liten, liten del, förstå alla dem som röstar ja i denna fråga. Men vi som har respekt för Guds ord och tror på det som står skrivet. Vi kan inte acceptera detta. Hur skulle vi kunna det!

"Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå"
Matt 24:35

"Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet,  för att gudsmänniskan skall bli fullt färdig, väl rustad för varje god gärning."
2 Tim 3 16-17

"Ty HERRENS ord är rätt, han är trofast i allt han gör."
Ps 33:4

he gar ti knäpp

Jag har åtta julfester att delta i denna advent så om inte den rätta jul "feelisen" inkommer efter alla dessa finns det ingen sådan. Den rätta julstämningen.
Brorsan länkade en Sven Kobacka länk på wats up häromdagen och nu har jag också lyssnat på några gamla godingar. Denna passar utmärkt till "julfest teman"

"jacko gar ti knäpp tå he var så när ett ho böve knäppas"


s i s u


Varannan onsdag har Edith ridning på schemat. Till först funderade jag om varannan vecka är för sällan men varannan torsdag kommer väldigt ofta och det är så roligt att vi delar samma intresse, hästar. De är för ljuvliga helt enkelt. Önskar mig egna hästar men jag känner ju till mina begränsningar med fyra barn i huset och en ointresserad man (fast han är en äkta djurvän så det skulle inte ta många dagar innan han skulle "knyta an"). Jag har ju tillbringat en stor del av barndomen och ungdomstiden i stallet och vet att en häst köper man inte bara sådär bara. 

Sånt idag alltså. Igår var jag på ett styrketräningspass till tyngdpunkten och det känns så skönt efteråt. Är glad att jag på riktigt upptäckt styrketräningen och hur gott det gör kroppen och knoppen! Att dessutom ha en professionell PT som kollar hur man gör övningar är ju ännu bättre, man gör så lätt fel och tror att man gör rätt! (vi är en grupp som tillsammans tränar varannan vecka med denna PT)
Har så mycket att lära ännu, speciellt med att bygga upp sisun i mig - jag orkar, jag kan, jag vill. 
Att utmana sig själv och inte surra på i samma mönster. 

Men man har ju sina svagheter. Mitt är definitivt att jag ger upp snabbt och sen det söta. Då syftar jag inte på mig själv *blink* utan på det söta man äter. Läckerheter. Typ chokladbollar. Skulle jag behöva välja fem saker att ta med mig till en öde ö skulle det bli - havregryn, kakao, socker, smör och  kaffe. Olalalaa........
inte skivstången eller kettlebells, ha haa.

Nu ska jag diska undan byttan. Ni vill inte veta innehållet.

l j u s e t


Ljus i vårt hus i denna mörka tid. Tavlan finns att köpas vid magasinet, tycker den är ljuvlig!

Har sett att många redan börjat pynta sina hus med stjärnor i fönstret men jag är inte riktigt redo för det ännu. Kanske är jag lite för lat helt enkelt. Om inte förr så till lilla jul sätter jag upp stjärnan i köksfönstret. Lilla jul, första advent!? Nån annan än jag som inte riktigt hinner med i svängarna?

På tal om svängar så kanske ni också tittat på cirkusfamiljen på Yle? vissa av avsnitten har varit väldigt intressanta, andra kanske mindre. I avsnitt 11, detta, handlade det om adoption, parrelation och romantik och vise versa. Marias (hon som handhar programmet) tankar om det aktuella temat, som hon delar med sig av i varje avsnitt, brukar vara djupa och tankeställande. Citat:

"Folk läser ofta mer manualer på sina teknikprylar än vad dom läser manualer om sina barn. Har du bara tid för en bok om dina ungar så skulle jag satsa på en bok  om anknytning mellan vuxna och barn. Hur vi blir bemötta som små blir nämligen förvånansvärt ofta kvar som ett mönster i hur vi är mot våra vänner, mot vår partner och våra egna barn som vuxna. Därför ska inte vem som helst få adoptera, säger Ninette och just därför är jag så rädd att göra illa mina egna ungar. Jag är rädd att titta fel, säga fel, möta fel och sabba det finaste jag har för att jag har ett förflutet som spökar. Tro inte att man har nån koll för att man är familjeterapeut. Det egna är nästan omöjligt att se och uppfatta." Citat slut.

Den korta uppsatsen ska jag suga på idag.

Sånt hos oss idag då killen är gnällig. Tänder på kommande. 

där jag är


Jag tycker alltid det är så intressant att läsa artiklar om hemmamamma livet och allt vad det innebär, kanske för att det är så aktuellt hos oss. I lördags hade de ett reportage om en mamma och hennes upplevelse av att vara just mamma, "jag trodde jag skulle känna mig lycklig" var rubriken. Jag tror många kände igen sig i det hon skrev. Dock inte jag, inte denna gång.  Inte helt åtminstone. Jag gillar faktiskt att vara hemmamamma för det mesta, trots att det är långtifrån glamoröst. Vissa dagar är jag till och med beredd att sälja huset på find.it för fem öre och låna ut barnen till grannarna på obestämd tid.  Jag gillar att vara hemifrån väldigt mycket, samtidigt som jag verkligen trivs hemma mitt i vardagen. Att umgås med vuxna människor som inte ritar med tusch på väggarna kan vara som balsam för själen. Man måste försöka hitta balansen där. Men kan en mamma faktiskt känna att man självuppoffrar sig för sina egna barn? det var en ny tanke för mig som kom fram i artikeln. Självuppoffra sig.
Jag tror många mammors negativa känslor med att vara hemmamamma är brist på umgänge. Vi är väldigt sociala varelser och att inte samtala med andra vuxna kan få oss lite rubbade. Men många är fasta (eller intalar sig att de är fasta) i barnens rutiner och kommer sig aldrig hemifrån på vardagarna eller bjuda hem nån. Dagarna går, rutinerna fortsätter med mat, sovtider, mellanmål och lite lek.....och allt är bara så tråkigt. Men vems fel är det egentligen!? Tänk om jag faktiskt skulle ha hälsat på hon eller hon förra torsdagen istället för att tänka att det rubbar barnets sovtiderna. Måste allt gå enligt schema varje dag? Livet är inte de dagar som gått utan de dagar man minns. 

Vissa saker i artikeln kände jag dock igen mig i, som hur lång 45 minuter faktiskt kan kännas då "vattnet kokat över" hemma. För mannen har dagen rusat iväg och för mig har varje minut känts som en timme. Sådana dagar kommer och sådana dagar går. Vi måste bara acceptera nerförsbackarna. Men vi kan i viss mån grad påverka, vi väljer själva mönstret och om vi fastnar i det negativa.
Själv brukar jag påminna mig om att inta alltid gnälla då mannen kommer hem om jag haft en sämre dag. Gnällig fru. Vem vill klassas som det? och vad bli bättre av det. Inget. 

"Lyckohysterin skapar olust" var en annan rubrik i en sidoartikel. Denna eviga jakt efter lyckan. Är jag lycklig? Är du lycklig? Är det en rättighet att vara lycklig? 
 Ja, jag tror att lyckohysterin skapar olycka, den får oss att jaga efter något som ingen har. Vi jämför och tar in och skapar våra egna bilder. Vi skapar bilder andras liv, gallrar bort det negativa och "operfekta", och tror att de är perfekta. 

PS om nån mot förmodan funderar över bilden så kan jag upplysa er om att jag inte har någon aning om när den har tagits och av vem. Troligtvis av Ruth. Smålog lite för mig själv då jag bläddrade bland telefonens bilder. Men ni ser hur målmedveten kvinnan är som går med bestämda steg mot vardagsrummet för att stänga dörren till skåpet och räta upp kudden i soffan ännu en gång. Med vagnen i ett stadigt grepp såklart. Inredningsdetaljen nummer ett i vårt hem. Undrar hur denna spädbarnstid skulle ha artat sig utan just vagnen. Det hade nog urartat sig. Totalt. 

Såna tankar hos oss. Nu ska jag torka upp den rejäla mjölkskvätten, som varit ett varv ner i Seths mage, från min byxor. Spyor kan man ju också kalla det om man inte är så känslig. Livet är långtifrån glamoröst men jag gillar detta. Ett skede i livet som tyvärr inte är alla förunnat!

j u l ö p p n i n g

V Ä L K O M M E N in på julöppning vid missionsmagasinet imorgon 10 - 14!
Nu inför advent och jultider så har vi många nya tavlor och annan julförsäljning som passar för både eget bruk och som gåvor.
Ett lotteri ordnas imorgon med fina vinster.  Kom och köp lotter och bidra en slant till missionen.
Juldekorerade tändsticksaskar och dekorerade ljus.
Bland alla vackra julkort som vi har vid magasinet finns tre olika modeller som är motiv från tavlor som min mormor målat. Så stämningsfulla!
Det lönar sig att ta en god stund på sig och titta på alla våra fina julkort. Vi har ett stort urval. 
Dagens lösen färdigt in paketerade, den perfekta julgåvan.  Uppiffade värmeljus är ju extra trevligt också!

Så glömmer ni inte att vi säljer god tomtegröt med limpa. Kaffe och pepparkaka. Samt hembakt.

f ö r b e r e d e l s e r


Vi förbereder ju oss för basar på lördag vid magasinet inkommande lördag 10-14. Vi hoppas på många kunder som vill delta i vårt lotteri med fina vinster och kanske äta risgrynsgröt eller bara dricka kaffe. Eftersom jul är i antågande så kan man köpa tavlor med julmotiv. Varför inte ha skilda tavlor som man alltid plockar fram till jul. Jultavlan. Har valt ut några verser och psalmer som jag tycker extra mycket om men har du egna önskemål så kan jag fixa till samma bakgrund. 
Har du något du vill skänka till lotteri eller försäljning så går det bra att komma in till magasinet imorgon kväll kl 18 - 20 då vi ställer i ordning. 

Sånt hos oss denna torsdag då jag inhandlat de första julklapparna. Fann mig själv med att önska att jag vore en man som hade en fru som skulle fixa allt, alltså allt, inför julen. Julklappar, julmat, festkläder och sånt. Hujedamej. Julgranen är väl typ det enda jag har lust att lägga energi på eftersom jag inte orkar se på nån "hysterisk, härlig, barnklädd gran" i år. Det har jag gjort i flera jular nu. I år blir det mammastil på granen *smile*. Nu ska jag plocka upp lite hemma så mannen känner sig välkommen hem. Så fort jag börjar med nåt extra, som att rama in bilder, så blir köket kaos i ett nafs. 

lika mycket


Jag brukar alltid lyssna på programmet familjeliv på radio vega. Intressanta synpunkter och lärdomar brukar komma fram. Igår lyssnade Ruth och jag om gnällspikar och solstrålar medan vi åt lunch. 

Ett av barnen kan "klassas" som familjens gnällspik.
Ett av barnen ställer alltid upp och hjälper till.
Ett av barnen slinker undan, tar inget utrymme.
Ett av barnen charmar alla.
Ett av barnen har lätt att lära sig nya saker.
Ett av barnen som behöver mycket stöd.
Ett av barnen kan vara mer självisk.
Ett av barnen kan ha lätt med att dela med sig.

Listan kan göras lång. Barn i samma familj kan vara så olika. 
När man som förälder har barn som kräver olika mycket så blir det lätt så att vissa barn får mycket mer uppmärksamhet än andra. Det är svårt att fördela jämt. Hemma hos oss tar babyn minst 70 %  av tiden och energin. Resterande 30 ska sen de tre äldre barnen dela på, inte konstigt att det ibland knakar i fogarna hos familjen. Men en positiv sak med just detta, att barnen hamnar att göra mycket själva, är ju en ökad självständighet. De blir inte så curlade. Curlingföräldrar är ju ett bekant ord.

 I vilken ordning barnen är födda kan också ha en betydelse för hur de uppfattas och uppför sig. Är man den förstfödde, mellanbarn eller "skrapakako". Man önskar, som föräldrar, att alla barn ska känna sig lika älskade och att de känner sig sedda. Jag minns så väl en gång, då Ruth var bebis och Edith var runt 5 år, då hon kom och sa att hon känner att vi tycker mycket mera om Ruth än om henne! Snacka om att det kändes som en skruv som vred om hjärtat ett varv! Hon tyckte att vi ödslade mycket mer tid, "famnplats" och kärlek på den lilla. Hon hade ju helt rätt i att bebisar tar mycket mer "fysiskt utrymme". Men att vi skulle älska ett barn mera än ett annat är ju helt omöjligt! så kan väl inga friska föräldrar göra!? och man önskar att alla föräldrar inte öppet skulle favorisera något barn. 
Sen ska man ju också försöka undvika att jämföra barnen med varann. Kommentarer som "din storebror uppför sig alltid så bra, varför måste du jämt bråka" ska man nog bara försöka svälja och låta förbli osagt. Vad blir bättre av av redan som liten bli jämförd med andra. Inget! 
 Varför trotsar då vissa barn mera och sätter sig på tvären?  Sällan handlar det ju om att strumporna har fel färg utan problemet är nog djupare än så. Barnet söker uppmärksamhet. Bekräftelse. 
Se mig. Var med mig. Göra något tillsammans med mig. 
Barn märker så snabbt var föräldrars fokus är och de vet precis när de ska börja hoppa i sofforna eller kasta böcker i golvet.
Vi borde ge barnen uppmärksamhet och beröm när det uppför sig fint så får de mersmak för det goda. Annars lär de sig att när man trilskas får man uppmärksamhet.

Hur är det med barnet som alltid ställer upp då?  - Edith, kan du hämta en ren tröja åt Ivar så vi kommer oss iväg någon gång! Alltför ofta "utnyttjas" dom eftersom det är det enda som funkar i dessa situationer. Men å andra sidan, vem tar skada av att hjälpa till. Om det inte överdrivs vill säga. De större barnen får inte heller behandlas som pigor och vara enbart mammas hjälpreda.

Barn som charmar och hjälper till får uppmärksamhet och bekräftelse. Barn som trilskas och trotsar får uppmärksamhet. Ofta dock lite negativare. Men de barn som flyr. De barn som inte väsnas eller utmärker sig, hur ser vi på dom? Är det bara skönt att vissa "klarar sig" och inte "kräver" nåt.

* * *
Såna tankar hos oss idag. Barnuppfostran och familjeliv är intressant. Seth somnade i vagnen efter mammabarn träffen och sussar sött utomhus för omväxlingsskull. Ruth tröttnade på leken i vardagsrummet (nu är alla gardiner och rullgardiner fördragna före fönstren och det är mörkt där eftersom leken tog slut då det var natt!) och ligger nu och tittar ett avsnitt från saltkråkan. I denna stund känns det så enkelt att vara just mamma *blink*.  
Men för övrigt så märker att jag själv växer i rollen som mamma för varje dag och vet att man måste satsa på sina barn. Satsa tid. Satsa kärlek och energi. Ju äldre mina barn blir desto mera framkommer mina brister. De blir mer synliga. Barn är, till en viss del, en spegelbild av oss föräldrar. Av hemmets atmosfär. 

Ett barn som kritiseras - lär sig fördöma
Ett barn som får stryk - lär sig att slåss
Ett barn som hånas - lär sig blyghet
Ett barn som utsätts för ironi - får dåligt samvete
Men...
Ett barn som får uppmuntran - lär sig förtroende
Ett barn som möts med tolerans - lär sig tålamod
Ett barn som får beröm - lär sig uppskatta
Ett barn som får uppleva rent spel - lär sig rättvisa
Ett barn som känner väns
kap - lär sig vänlighet
Ett barn som får uppleva trygghet - lär sig tilltro
Ett barn som blir omtyckt och kramat - lär sig känna kärlek i världen

Dorothy Law Nolte

e v i g h e t


Måndag morgon. En skön helg är förbi. Igår kväll då jag var i bönhuset så fick vi höra en del från Johannes uppenbarelse. Tyckte bibeltexten var så passande avslut på veckan och en fin start att fokusera på inför en ny. Vi behöver påminna oss om Himlens härlighet så att himlalängtan inte kallnar. Himlalängtan. Bokar vi tex en södern resa till slutet av Mars så längtar vi minsann efter just den veckan! Vi räknar dagarna och längtar efter värmen, solen och den lediga tiden då man bara är. Utan måsten. Tänk, ännu ljuvligare får vi det i Himlen och den semestern pågår inte bara en vecka utan i evighet. Man kan bara inte riktigt fatta det. Vi kan bara tro på det.

Den stora vita skaran

 9: Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folkslag och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i händerna. 
13: En av de äldste frågade mig: "Dessa som är klädda i vita kläder, vilka är de och varifrån har de kommit?" Jag svarade: "Min herre, du vet det." Då sade han till mig: "Dessa är de som kommer ur den stora nöden, och de har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod.  Därför står de inför Guds tron och tjänar honom dag och natt i hans tempel, och han som sitter på tronen skall slå upp sitt tabernakel över dem.  De skall aldrig mer hungra eller törsta, inte heller skall solen eller någon annan hetta träffa dem.  Ty Lammet som står mitt för tronen skall vara deras herde och leda dem till livets vattenkällor, och Gud skall torka bort alla tårar från deras ögon.

Ibland känns det så overkligt att vi faktiskt en dag, om vi förlitar oss på evangeliet, ska få gå på de gator som är gjorda av guld. Tänk att vi ska få se Jesus och prata med honom ansikte mot ansikte. Undrar om jag då nyper mig i armen för att kolla om det är på riktigt. Eller om det bara är en dröm. 

* * *

Såna tankar hos oss denna morgon. Tvättmaskinen piper och jag ska hänga upp tvätten. Idag ska vi på rdg besök med Seth och kolla hur han har växt. 18 dagar för sent eftersom jag missade vår tidigare tid som vi hade sista Oktober. Snacka om tankspridd mamma. 4 månaders kontrollen blir nästan 5 månaders. Men huvudsaken att killen mår bra och växer som han ska. Tänk vad många barn som inte ens en endaste gång slipper på några kontroller. Barn som föds och aldrig ens kommer upp i något folkregister. 

Hur gammal är du?


Igår när jag flyttade nybakade muffins från plåten till plastbyttor kom Ruth uppkrypande på köksbänken och studerade chokladbakelserna n o g g r a n t.
- mamma, HUR klarade du detta?

Kommentaren fick mej att känna mej som Maria, 5 år. 

Men ålderns känsla (alltså hur gammal jag känner mig) har en tendens att jämna ut sig eftersom jag inatt, när jag satt på sängkanten och ammade, kände mig som 105 år. Det är nåt med natten och att vara vaken som inte passar mig (vilken lycka att Seth tycker lika). När jag tittade ut över byn var allt så mörkt och den enda som tycktes vara vaken förutom jag var lastbilschauffören som kom med sitt fordon dundrande genom byn. Hastighetsbegränsningen på 6o km/h överskreds nog rejält har jag på känn. Tyckte lite synd om honom (varför jag antar att det var en han och inte hon har jag ingen förklaring till) som måste jobba nattetid. Men han är ju långtifrån ensam, tänk vad många som jobbar nattetid. Jag har ju gjort det själv hur många gånger som helst. Men saknar inte känslan att fara i jobb då mannen kryper ner i sängen och drar täcket upp till näsan. Nej, på natten vill jag sova. Djupt och länge. 

Såna tankar hos oss då min ålder denna månad (30.11 för att vara exakt ifall nån vill uppvakta med fina presenter) uppgår till 31, vilket passar mig utmärkt. Förresten, varför får man inte fråga åldern på en kvinna? Finns inget jag blir så irriterad på som då folk ringer in till firarsvängen och grattar en släkting eller väninna som fyller jämt. Jämt. Är det så tabu att säga vad andra fyller? Nåja, det är ju frivilligt att lyssna på firarsvängen också, man ska ju undvika sådana källor som gör en irriterad. Dessutom önskar alla som ringer in sina favoritlåtar trots att de inte hinner spela upp alla. 

ps Om nu nån, mot all förmodan, vill gratta mig via firarsvängen så skall ni ringa in tidigt och önska nåt med Fredrik Furu tex - Som att dansa men på radio eller Finlandsbarn *blink*

V Ä L K O M M E N


Chokladbollarna har fått konkurrens. Dadelbollar kan vi kalla dem. Måste själv påminna mig om att trots att de är ett lite bättre alternativ än vanliga chokladbollar så behöver man inte äta en sats varje dag. Den hälsosammare livsstilen är inte alltid så lätt. Det krävs lite självdisciplin och den varan blev jag dåligt utrustad med.

På torsdag har jag hemmaparty och då tänker jag bjuda på dessa läckra bollar (eller vad säger du Linda *blink*, visst är dom goda!). Inga sockerbomber alltså. Anna Rak-Forss kommer och förevisar House of Lola kläder och är du också intresserad av att stifta bekantskap med kollektionen så är du välkommen 13.11 kl 18:30. Finns det hjärterum så finns det stjärterum! SMS åt mig om du vill komma, 0503832788, eller skicka på FB. Det skulle vara trevligt med gäster som kommer för att de vill och inte bara för att de blir "halvt tvingade" (som syrran och svägerskorna ha haa....)

Nu ska jag fundera lite vad jag skall bjuda på, det brukar inte bli nåt invecklat då Maria håller i elvispeln. Det där med goda bakverk får man njuta av på annat håll.

Dadelbollar/chokladbollar
8 st mjuka dadlar - hackas i minibitar
1,5 dl havregryn
2 msk kakao
2 msk kokosolja

Blandas och rullas i kokosflingor och äts med måtta. 

Sånt hos oss. Ett paket har kommit till posten idag och det ska jag hämta senare. Så spännande att se innehållet. En personlig födelsetavla åt våran Seth. Saknar bara tillräckligt stor ram hemma. Förstås, Så förargligt. 

Jag är jag och du är du


Här kommer lite reflektioner från gemenskapskvällen som hölls för en vecka sen och några av de bibelställen som lyfter upp ämnen som kroppen och knoppen.
 Vi började kvällen med att diskutera om hur vi kan vanvårda eller dyrka vår kropp. Jag behöver knappast tillägga att det lät som om bönhuset blev förvandlat till ett hönshus i fem minuter. Tror de flesta kom till liknande svar efter den korta, intensiva, diskussionen. 
-  Det som blir för mycket eller för lite är osunt.

Vanvård av kroppen: stress och för lite vila. För lite eller för mycket mat. För mycket socker. För lite vardagsmotion. Överdriven träning. Tobak, snus, alkohol och droger. Att skära sig (som tyvärr ökar bland ungdomar) För mycket skärmtid. Osund sexualitet - dit klassas allt som utövas utanför ett äktenskap!

Dyrkan av kroppen: Utseendefixering. Överdriven träning. Osunda dieter. Åldersnoijor. Hälsa till varje pris. Modeslaveri. 

 Allt är tillåtet för mig men allt är inte nyttigt. 
Allt är tillåtet för mig men jag ska inte låta makten ta över mig. 1 Kor 6:12

Så förmanar jag nu er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud - er andliga gudstjänst.  Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom.
Rom 1:25

Det som för en kvinna kan vara sunt, kan för en annan vara osunt. Vi borde själva ta våra svagheter i beaktande och undvika det som vi börjar må dåligt av. Vi är så olika! Vissa kan läsa bloggar med snygga interiörer och inredningsstilar och ta det som en inspirationskälla. Sen finns det kvinnor som får noijor av andras snygga hem och upplever att det egna boet blir ännu mera "otrevligt". Men alla vet ju att en bild är en bild och den kan förvränga sanningen. 
Sinnesro ger kroppen liv, avund är röta för benen. Ords 14:30

Vissa kvinnor kan läsa bloggar eller träningstidningar med olika träningsupplägg och kostråd och skapa en sund inspirationskälla därifrån. Medan en annan kvinna får ångest över andras benmuskler och känner sig som den mest otränade i universum. En kvinna får positiv upplevelse av bloggen eller tidningen medan en annan får negativ upplevelse. Vi måste själv, som vuxna, ta ansvar över det vi tittar på. Det vi tar del av.
Ty kroppsövning är i någon mån nyttig, men gudsfruktan är på allt sätt nyttig, 
eftersom den har löfte om liv. Både för den här tiden och den kommande. 1 Tim 4:8

Håll dig inte för vis, frukta Herren och fly det onda. 
Det ska ge hälsa åt din kropp, ny styrka åt alla dess ben. Ords 3: 7-8 

Kunde fortsätta skriva ner många, många olika saker här. Sånt som vissa mår bra, andra inte! Kläder, trädgård, villaliv, resor, bilar, byttor, barn, brädor och behår. Listan skulle aldrig ta slut. För vi har alla nåt. Nåt vi dyrkar och nåt vi vanvårdar, nåt vi avundas andra.
De bytte ut Guds sanning mot lögnen och tog sig för att tjäna det skapade
 istället för Skaparen, han som är välsignad i evighet. Rom 1:25

Nu inför julen så funderar vi över nya julfestkläder, vi funderar över julmaten och allt annat. Många banttar som dårar för att sen kunna frossa med gott samvete. Vissa lägger ner hela sin själ i detta. Till en viss gräns är ju allt julförberedelser och planering trevligt och mysigt men snabbt övergår trevligheten till stress. Varför ska lagom vara så svårt.
Gör er inte bekymmer för ert liv, vad ni ska äta eller dricka, 
inte heller för er kropp, vad ni ska klä er med.  Matt 6:25

 Vi behöver förtrösta oss på Gud. Vi ska låta Honom helga oss med Hans sanning.  Han bryr sig om alla delar av våra liv. 
Vi ska så långt som möjligt undvika att jämföra oss med andra och ha mänskliga förebilder. Jesus är den förebild vi behöver. Vi lägger så många tankar på hur vi ser ut inför våra människor, men hur mycket funderar vi på hur vi ser ut inför Jesu ögon. Åldersnoijor, bulliga magar, hängbröst, kutryggar, sneda näsor, gråa hår eller andra komplex över det ena eller andra får världens folk jämra sig över. Vi som vill följa Jesus vet att vi är underbart skapade till Guds avbild. Vi har ett gemensamt mål - Himlen. Där får vi sen den vackra vita dräkten. Det vackraste vi nånsin burit på våra kroppar. 

De som hoppas på Herren får ny kraft, de lyfter med vingar som örnar. Jes 40:31

f a r


Till världens bästa pappa. Ett enkelt kort som är skrivna med lite sneda bokstäver. De orden som många pappor fått läsa idag. På farsdag. 
Till världens bästa pappa.

Mina barn hade säkert lätt att skriva ner dessa raden. Orden känns naturliga och självklara. De känner verkligen att de har världens bästa pappa. De känner sig älskade av en pappa som skulle göra allt för dem. Allt. En pappa som är närvarande, trygg och kärleksfull.

Men det finns många barn som inte har sådana pappor. Det finns också många barn som inte har nån pappa överhuvudtaget. Så orättvist och sorgligt!

Men vi har alla en far i Himlen som älskar oss utan och innan och som gör allt för oss. Allt. En far som alltid finns där. Vi får skriva dessa rader på våra egna kort och fira farsdag varje dag.

"Till världens bästa Far. Gud i Himlen."