s e l f i e


Nej, det här med selfie bilder är nog inte min grej. Kom på i morse då jag skulle till rådgivning att jag bara har ett gravidkort av mig. Snabbt klickade jag ett kort med telefon och nu har jag ett (suddigt) minne av gravidmagen om jag nån gång i framtiden vill påminnas. I dagens läge känns magen som en självklar del av mig och en sak som aldrig kommer att förändras. Känns som om jag varit gravid i tio år minst! Men jag har, till all lycka, inte hört om barn som lämnat kvar i moderlivet för evigt. (Men kanske blir jag den första kvinnan som lämnar gravid resten av mitt liv, så känns det nu åtminstone)...

Idag har vi blivit bjuden på lunch och kaffe vid syrrans och vi kom nyss hem. Sådana dagar är bra dagar - då man inte behöver koka mat alltså. Edith for just, glatt i sinnet, till simskolan i regnrusket. Ivar fick äntligen ta fram sin läsplatta och spela angry birds och Ruth börjar plocka fram hästarna. Frid och fröjd i huset sista dagen i Juni  - det är nu jag ska njuta av eftermiddagens tupplur. 

Öppen trädgård


Idag är det igen dags för öppen trädgård hos min morbror och hans fru, Storklubbsgränd 5 kl 12-19. En trädgård som verkligen är värd ett besök. Ifjol var jag dit och tittade och jag har på känn att mycket har ändrat där sen dess (har faktiskt inte kikat in där trots att de bor grannar med mamma och pappa). Här finns lite bilder från ifjol.

Själv tror jag att jag drar täcket över huvudet en stund. Känner mig trött idag och har på känn att mitt HB inte är särskilt högt. Det får jag kolla imorgon på mitt förhoppningsvist sista rådgivningsbesök. 

Förresten så kan man höra på mötet från Luleå som pågår denna helg här

runda former


 Den runda, fina, bastun blev klar ikväll. Under midsommarhelgen byggdes bastubryggan och denna helg monterades själva bastun upp. När vi körde därifrån ikväll rök det ur skorstenen och bastun doftade inbjudande av nyoljat golv. Tyvärr så hade vi inte ställt oss för bastubad och saknade handdukar och rena underkläder. Dessutom var vi 24 stycken som önskade basta under premiärkvällen så vi valde det enklaste - att bege oss hemåt innan basturuliansen drog igång. 
Nu ska vi duscha upp oss och söka efter våra sängar (åtminstone jag som känner mig trött, höggravid, sliten och slö). En skön lördag har lidit mot sitt slut och vi har fått njuta av en fin, solig, rolig dag!

f r e d a g s f e e l i n g s


Här via efter de färska sockergrisar och sen till stjäre och montera upp en rund bastu på en fyrkantig flotte. Nåt bastubad blir det knappast ikväll men några bilder av den runda skönheten måste jag ju ta! 

(grisarna får inte vara slut då vi anländer till fagerudds klockan 16!!)

Sånt hos oss denna fredag!

så ingen tror något annat, he hee........

Dagarna

blir

vad

du

gör 

dem

till!

Igår, idag, imorgon eller nästa vecka.....


Det är nåt med Ruth och hästar som har klickat. Hon leker med sina egna varje dag. Varje dag. Hon borde få uppleva känslan att rida på en riktig häst. Om jag minns rätt så var Edith i 4 års åldern då hon fick rida på ridskola så snart är det Ruths tur att börja. 

Ivar däremot har drabbats av "langvänto" efter bebisen. Men på andra grunder än jag. Han har nämligen blivit lovad en present då vi fått baby. Alla barn ska få en present av pappa då jag ligger på BB. Ivar har färdigt bestämt vad han ska välja och igår kväll frågade han minst tre gånger när bebisen kommer. Då jag frågade honom vad som är viktigare för honom, att få en lillebror eller en robot så kunde inte svaret vara mer tydligt - en robot såklart! Sen när lillebror anlänt till världen så tror jag inte att Ivar skulle byta bort honom för alla robotar i världen.
I morse frågade han hur bebisen kommer ut, sprängs din mage sönder bara?

Edith är nog den som är mest nervös inför bebisen ankomst av dem alla. Hon vill nog skjuta upp det till nån gång i framtiden. - Mamma, din mage är ju inte så stor ännu, sa hon igår då vi åt kvällsmål och jag trodde jag skulle få mjölken i halsen. Ha haa...stackars barn har blivit så van med min tjocka mage som knuffar till dem om de kommer för nära så de tycker inte det är nåt märkvärdigt med det. Såhär kan jag ju gå runt resten av livet. Typ. 

Ja, de är spännande tider då man inget vet. Jag tar dagarna som de kommer och almanackan är tom. Vid minsta lilla magkänning så känner jag efter - är det nu sammandragningarna startar? I morse då jag vaknade, efter en 11 timmars lång nattsömn (utan ens en snabb kisspaus) så känns en förlossning långt borta. Kände mig barnsligt besviken - ungefär som en treåring som inte fick sin slickepinne i affären. Dessvärre drömde jag om förlossning igen, eller närmare bestämt dygnet efter förlossningen.

Jag gick med min lunchbricka i pedersöre högstadiums nyrenoverade matsal i nya jeans och huppari. I drömmen funderade jag om nån kan se på mig att jag födde mitt barn igår kväll. När jag satte ner brickan på bordet och skulle börja äta så kom jag plötsligt ihåg bebisen. Oh hjälp, var är den? Jag skickade ett meddelande åt mamma och frågade om bebisen mådde bra och om den fått nåt att äta. Samtidigt kände jag att jag absolut inte hade en endaste droppe mjölk att amma honom. Mamma svarade att hon inte vet var min bebis är...sen kom panik i drömmen och jag minns inte hur det slutade.
ack dessa drömmar...

s a g o s t u n d


Nu som då tar vi fram böckerna och sätter oss för att läsa. Så mysigt men nåt som vi gör alldeles för sällan.
Varför det får man ju fråga sig.  Kanske för att barnen tittar på läsplattorna och inte har samma "behov" som förr.
Men gemenskapen man har då man läser böcker överväger helt klart den spännande petshop filmen.

Temperaturen kröp just upp till ynka 10 grader, vilka kalla och blåsiga sommardagar vi har alltså.
På andra sidan ån är det dock full rulle i simskolan och bastun kommer så väl till användning.
Speciellt simlärarna (bla min lillebror) som ska i plurret flera gånger per dag uppskattar säkert bastuvärmen!

Sånt hos oss denna onsdag. Edith och Maja kom just och lånade socker och ägg.
De skulle baka muffins vid Majas som dom sen ska sälja.
- mamma, då måste du köpa några, sa Edith och sprang iväg. 

k är l e k s b r e v e t


Många har länkat detta kärleksbrev på FB, tycker det är så vackert sammanflätat av fina bibelverser. 
 Mansrösten kunde ju vara lite mildare men annars fint.

Om du söker mig med hela ditt hjärta,
kommer du att finna mig.
5 Mosebok 4:29 

e f t e r l y s e r


Sitter och dricker morgonkaffet och lyssnar på efterlysningen på radio vega. Vårt vardagsrum håller sakta på att förändras till ett gigantiskt barbiehus (igen) och jag gläds åt lekande barn. Månne de inte slutar att leka tidigare än jag själv gjorde. Lek gör gott för barn. 
Efterlysningen gör mig påmind om min egen efterlysningslista. Sånt som att plocka ur diskmaskinen, plocka i, vika den torra tvätten i skåpen, hänga upp en ny tvätt, dammsuga allt pärlsocker som skvallrar om barnkalaset igår kväll, bädda vår säng och sen ta ett varv med en våt trasa lite överallt i hemmet. Då skulle denna dam vara nöjd. Men visst, lite hemarbete har ingen dött av så nu är det bara att dra upp ärmarna. 

Bilden har inget med sammanhanget att göra förutom att rosbladen avger samma angenäma doft som skurmedel. Ruth strödde rosbladen i farstun häromdagen. Kanske hon fick inspiration av Mumin som hällde en hink med väldoftande rosblad över Filifjonkan då hon kom på sitt första besök till muminhuset. 
Hmm, fötterna ja, vilken tur att jag inte är en sån som går med ring på lilltån, den skulle nog inte gå att ta av vid detta laget. Men för övrigt får jag tacka dessa svala dagar i mitt tillstånd, värmebölja är inget jag längtar efter. 

f ö d e l s e d a g


ÄNTLIGEN  är Ediths födelsedag här. Som hon längtat och räknat dagarna.
 Hennes egen dag med hembakad tårta som hon själv designat. Nio ljus pryder gräddtårtan. 
För de två andra blir det en ganska tung dag. Avundsjukan glänser i deras ögon. 
Att Edith dessutom slipper till simskolan idag gör ju det hela 100 gånger orättvisare. Ja, livet är orättvist .- men alla har vi ju en egen födelsedag och det gäller bara att ha tålamod och vänta på sin egen. 
GRATTIS FINA EDITH, HOPPAS DIN FÖDELSEDAG BLIR ROLIG!

Att från hjärtat kunna glädjas åt andras "framgång" är en lärdom vi får kämpa med hela livet. 
Det gäller såväl vuxna som barn. 

t j a t i g


Så fortsätter vi. Midsommarhelgen lider så småningom mot sitt slut och hos oss så kändes den som vilken helg som helst. Men nåt annat hade vi inte förväntat oss heller. Till barnens stora glädje sov vi en natt vid stjäre, vi badade bastu och "chillade" med hela gänget som min svägerska så fint kallar det. 
Vi har, min man och jag, alltid konstaterat att vi är riktiga hemma människor. "Borta bra men hemma bäst" ordspråket passar perfekt in hos oss. Vi njuter mest i hemmens vrår. Att vi anlände till hemmet på midsommarafton klockan 20:45, mitt under midsommarens höjdpunkt alltså, störde oss inte det minsta. Då bäddade vi ner de trötta barnen i sina sängar och kröp själv ner bland nytvättade lakan. Så skönt. Jag är och kommer att förbli en vardagsmänniska. Storhelger med allt vad det innebär såsom spännande mat, annorlunda scheman och nåt utöver det vanliga är inte min stil. Jag är helt enkelt lite småtråkig. Månne jag ska orka med mig själv genom hela livet!? Den frågan tåls att reflekteras över. 
I skrivandets stund står min man och steker köttbitar till en rejäl köttsoppa. Jag har nyss ätit tre piroger med äggsmör och kaffe med choklad till efterrätt. Det känns som om livet handlar om att sitta och äta. Saknar känslan man får efter ett rejält träningspass. Saknar också känslan att äta då man ÄR hungrig. Nu äter jag för att inte bli hungrig. EGENTLIGEN ÄTER JAG HELA TIDEN. Har tydligen inget vettigare att göra.
Längtan gör mig galen. Nyfödda bebisar lär ju dofta underbart, de är det sötaste som finns och jag har vid detta laget glömt hur ljuvliga dom är. Hur i all världen startar man en förlossning (min man pratar om de tre S:en (siivous, sauna, sexi)) Själv är jag ju helt övertygad om att Herren allena startar processen och han är nog säkert trött på mitt "förlossningstjat" vid detta laget. Förbarma dig över mig Herre.

m i d s o m m a r


Nu snart drar vi på oss flytvästarna och beger oss till stjäre för att fira midsommar. 
Skulle jag få välja skulle jag fira den på BB i Kokkola men det tycker minsann inte bebisen att passar sig. Nej, nej. 
Jag kanske packar med mig en bok och läser några rader inne i villan i värmen från brasan, det skulle vara skönt. Men det brukar vara full rulle där med mycket folk så att ligga och läsa i något hörn skulle mest verka osocialt och töntigt, ha haa....

Hoppas alla får en fin midsommar! Var man befinner sig har inte så stor betydelse. Det är hur man känner sig innerst inne som är avgörande. Den inre friden. Guds frid. 

bastukväll på strömsö


Vi tittar på direktsändning från bastukväll på strömsö. Mannen har ett möte ikväll och vad passar då bättre för frugan än att titta på strömsö. Kollade läsarnas bastubilder och hittade direkt en favorit. En gravid bastubadande kvinna i mörka nyanser, häftigt. Lite igenkännande på nåt sätt, ha haa.... 
Får riktigt dryft efter ett riktigt bastubad. Här hemma har vi ju bara en minibastu där tanken är att värma sig frusna dagar. Ingen löyly bastu med bastukvast, nån kall dricka och ett dopp i havet efteråt alltså.......*drömmer*
Nu ska vi titta vidare, många roliga bastur visas och inspirationen flödar där......få se om strömsös egen bastu hinner bli klar i tid...men vid det laget sover nog denna dam. Måtta med allt. 

att förbereda sig...eller inte



- Nå, har du ställt det mesta klart nu inför babyn, frågade rådgivningstanten då jag var på kontroll igår. 

Tyvärr så är jag nog en sån som inte kan ta ut glädjen i förskott. Jag vill ha ett livslevande barn med mig hem innan jag på riktigt kan glädjas åt att vi har fått tillökning i familjen. Babysängen står dammig på liderskulla ännu, amningsinläggen i butiken har jag inte köpt trots att jag vet att dessa behöver man ganska snabbt då man kommer igång med amningen. En liten tutt åt bebisen som man börjar vänja den med det första dygnet är likaså i butikshyllan. 
Jag är pirrig av förväntan och längtan. Men samtidigt möter mig tanken tänk om nåt händer.....
Jag minns så väl då jag väntade vårt första barn. Hur jag inredde babyrummet månader i förväg. Det målades och syddes och hela rummet var en chock i rosa och blått. Allt var planerad i minsta detalj. Blöjlådan matchade gardinerna och gardinerna matchade kuddarna i sängen. Att Edith skulle anlända frisk och rosig till världen var väl nåt jag bara förväntade mig då (eller så har jag glömt eventuell oro). 21 år ung och med tro på livet.

Denna gång blir eventuella blöjbyten gjord på soffan eller sängen, babyn får sussa med oss i stora sängen och vi tar livet då det kommer, om det kommer och som det kommer. Detaljer som nytvättade babylakan och snuttefiltar känns som oviktiga. Miraklet, att få en baby känns så ofattbart! Kan vi verkligen få den gåvan av Gud. 

Det bästa av allt är att det är Herren som har kontrollen, annars skulle jag nog vara ett nervknippe vid detta laget. Jag får lämna allt i Hans händer. Liv och icke liv är utanför mina påverkningsmöjligheter. Så nu går jag här hemma och längtar efter våran grabb som redan är så älskad i magen. Midsommar är i antågande, barnen vill övernatta vid stjäre, bada midsommarbastu och äta gott.  Jag däremot vill kissa på wc mitt i natten och spola efteråt. Tuppen lockar inte det minsta. Ekvationen går inte ihop. Men vi tar dagarna som dom kommer. En dag i taget. Njuter av livet. 

ps. änglarna på bilden prydde kaffebordet på Janinas examensfest.

t a l l e n


Man ska tydligen klippa tallens nya utskott så blir den vackrare. Det har iallafall nån tutat i syrran som nappade på idén. Själv har jag aldrig reflekterat över att tallar kan vara mer eller mindre vackra. De är ju bara tallar. Granen däremot blir ju granskad på alla sidor i december så på dem skulle det löna sig att "saxa" då de växer upp.
Ett tips till syrran alltså då hon har för lite att göra en lördag kväll med halvtråkiga gäster (jag och Ruth)- sök dig till granskogen istället. Vi kan komma dit med kaffetermos. 

Sånt hos oss denna lördagkväll. Kvällssolen lyser in genom köksfönstren och jag längtar efter en skön bädd trots att klockan inte visar mer än 20:30. Gäsp. Att sova är ju nåt med det lyxigaste man kan göra, speciellt skönt är det att barnen också numera uppskattar långa sovmorgnar och vi börjar med morgonmålet runt 9. Lyx, lyx...

solskenshälsningar till dig!

f r e d a g


Vilken skön avslappnad fredag. 
Jag har vikt kläderna i barnens klädskåp och bara en sån sak får en att känna sig nöjd.
Det behövs inte så mycket.

- mamma, knäpp kort av ballerinan då hon dansar, säger Ruth.
klick. klick.
knäpp av Nova och Blixten också!

En kladdkaka gräddas i ugnen och det ska bli gott till kaffet med vispad grädde.
Jag är en riktig gottegris nuförtiden. 
Sen till hösten blir det andra bullar. Hälsosammare bullar. 
Då blir det att kämpa mot socker, mjöl och annat krimskrams.
Men det tar vi då. Nu njuter jag av allt det goda. 

a l f o n s


Idag var jag på ultra och fick igen se våran bebis på skärmen. Den mår bra och är ganska liten till växten ännu, kanske är det därför allt är så lugnt på "graviditetsfronten". Skulle gärna börja känna sammandragningar och så småningom få nåt slut på detta livsskede med bebisen mår prima i magen och där kommer den säkert att boa på i veckor ännu. Men allt har sin tid och huvudsaken är ju att alla inblandade mår bra.

Igår var jag på kvällsshopping till Homefun. Mycket färggranna kläder fanns där och jag kunde gott ha plockat hem hur mycket som helst. En liten alfons body (bla) fick komma med hem och nu väntar den med spänning på att få pryda en liten grabb. 

Sånt hos oss denna torsdag. Ruth leker som bäst vid köksön, hon har en stor balja med vatten och några barbisar och hennes lycka är total. De två äldre for just traskandes till kusinerna på andra sidan vägen där de får leka och rådda en stund så brosan har nåt att göra på sin semester. Jag lyssnar på samtal om livet medan jag knagar på chokladriskakor till kaffet. Så gott.  

k o m b i n a t i o n e n




klädkombinationen som Ruth har får mig att småle
hon byter ofta och gärna
kan man inte bestämma sig för vilken klänning man ska ha på sig
så tar man båda

ljudet av trimrar (heter det faktiskt så, en trimmer - flera trimrar) ljuder genom byn
röjningstalko är på gång vid vår simstrand
det trimmas, röjs och räfsas
bryggan får nya bänkar
det målas och spikas i omklädningsrummen
hoppas nu att ingen vill förstöra allt det fina som männen fixar på talko
varför vill barn/ ungdomar förstöra undrar man
vem mår bättre av sånt
ingen

nu ska vi äta en kall knackkorv och sen ta in ny torkad tvätt
klädvården som aldrig tar slut
när man viker in rena kläder är redan smutskorgen halvfylld
t-pajtor med glassfläckar
shorts med sandavtryck
 och gröna, omakade, strumpor

r o f y l l t



Bella har fått vara som blickfång på bloggen i några dagar. Datorn har varit i skåpet och pingstmötet i Bosund har varit på tapeten. Bra så. När ordet, Guds ord, får vara i centrum. 
Nu har jag 4 ny lånade böcker från bibban och inget hindrar mig från att lägga mig i sängen och påbörja den första. Sköna dagar. Tacksam! Mest tacksam över sparkarna i magen, de ger löfte om nytt liv. Herren vet hur otålig jag börjar vara, hur jag vill slippa detta gravida tillstånd, och han får ta emot de mest otåliga bönerna i dessa dagar. Men inför honom behöver jag inte formulera fina böner och välformulerade meningar. Han känner mig utan och innan och vet allt jag vill säga innan ordet är på min tunga. 

Sånt hos oss, jag hoppas kläderna hinner torka innan de första dropparna börjar falla. 

b e l l a


Igår byggde pappa en Bella häst åt Ruth. Bella ska vara rosa och färger som svart, brun, grå eller vit ratas definitivt! Undrar om vi skulle mötas på halva vägen? Mamma skulle måla hästen i nån av de färger som finns hemma (i burkarna finns nog inget rosa) och så söker vi efter rosa tillbehör till Bella istället. (hästtäcke, "sadel", träns osv)
Men nu behöver Bella färdigställas först och snickaren är tyvärr på kurs till klockan 22 ikväll så vi får vänta tills imorgon med att få huvudet att likna en häst istället för en klumpig kloss. Tålamod var ordet igen. 

Jag fick en utmaning av Johanna på FB om att berätta tre positiva saker varje dag (i 7 dagar!) och de kan jag lika gärna avsluta med här:

1.  Att kexpaketet bara innehåller två kex kvar. Det betyder att jag inte kommer att äta flera än två till idag!

2. Att vi har sommarlov och slipper borsta Ediths hår och göra fina håruppsättningar till skolan varje morgon. Ruth njuter också av "sommarlovet" och sov till kl 10! imorrn...... 

3. Att betjänten Edith häller påfyllningen i kaffekoppen och jag slipper resa mig från köksbordet där jag nu sitter. (kanske hon tar det andra sista kexet med detsamma)

ä p p e l b l o m


Sommarlov, äppelblom, solsken, simning och glass
.sånt denna dag.


Herre, när sommaren spirar i all sin glans
påminns vi om din väldiga skaparhand
det är så underbart
ja, underbara är alla dina verk. 
Tack för att jag får vara en del av allt detta.