tre istället för en

Finn ett fel. Eller tre.
Muggarna.
Vem behöver tre muggar?
(på tal om tre istället för en så skrev jag om treenigheten idag då Karin funderade om skillnaden mellan Allah och vår Gud)

Hoppas det går bra för er, själv är jag inte lika låg som i måndags utan mår finfint (mitt rinnande öga är friskt och Ruth kan pusta ut, hon tycker inte att hennes mamma ska ha några åkommor alls utan vara frisk som en nötkärna). Läste från Matteusevangeliet 12: 46- 50 om Jesus familj och tycker det är ett så fint bibelställe:
"Medan Jesus ännu talade till folket, stod hans mor och hans bröder utanför och ville tala med honom. Någon sade till honom: "Din mor och dina bröder står här utanför och vill tala med dig."Han svarade: "Vem är min mor? Och vilka är mina bröder?" Han räckte ut handen mot sina lärjungar och sade: "Här är min mor och mina bröder. Den som gör min himmelske Fars vilja är min bror och min syster och min mor."

Han är nog helt fantastisk den där Jesus och jag är glad att få höra till hans familj.

låg och nåd

Ny vecka med nya tag.

Jag har problem med mitt högra, nej vänstra öga! och det tåras hela tiden. Så nu sitter jag här och torkar tårar medan jag skriver om Karin som har feber och drömmer att hon snurrar runt, runt på himlen och tittar på sina kompisar som simmar runt, runt i sjön (i boken är det Augusti och värmebölja). Kan man plötsligt få problem med tårkanalen? Nåja, detta besvär kommer säkert att försvinna har jag på känn och dessutom är jag ganska låg överlag nu just så mitt min åkomma passar ganska bra till mitt sinnelag.  

Varför just LÅG. Jo, jag sökte en bön till boken och hittade denna bön"Mina tankar går upp och ner likt havets våg, hjälp mig att tro även när jag är låg." När jag läste den bönen så kom jag på att det är precis det jag är nu  - låg - . Tvivlar på mig själv och har en svacka med min bok och tankar som "detta blir inte bra" hemsöker mig dagligen. Usch. Dessutom är mitt skrivande väldigt ensamt och jag bollar inte ideér med någon och då blir känslan att "detta inte är på riktigt" ännu värre. 

Nu söker jag inget medlidande och behöver inga heja rop. Jag ville bara meddela att LÅG finns (om du mot all förmodan varit befriad från sådana känslor *blink*) och att den hemsöker mig ibland. Nu ska jag fortsätta skriva med mina låga tankar och hoppas att det inte blir en deprimerad bok för skolbarn, ha haa...

Förresten måste jag ju kommentera bilden. Erling Wälivaara nämnde denna mening i sin predikan på nyårsmötet och det är tydligen ett känt uttryck av Luther om jag inte minns fel (jag har dåligt minne med sånt).  Tron är en tom hand som tar emot Guds nåd. Handen behöver vara tom för att kunna bli fylld av nåden. Vi behöver inte ge något eget åt Gud. Vi behöver inte kämpa och försöka prestera något. Vi behöver bra ta emot. 

Idag tar jag emot nåden med ett rinnande öga och en låg känsla och det räcker.
Det räcker mer än väl. 
Och det är väl med mig som får ta emot nåden. 

k a r a k v ä l l

Puffar för karasamling ikväll i Esse, punsar bönehus.
Temat: mannens roll enligt Bibeln med Markus Ventin.

Där är det säkert gott att vara (kanske jag borde hjälpa till med serveringen, nej skämta bara! De ska nog få vara ifred från kvinnfolk). På bilden är min lillebror iförd i bröllops utstyrsel och aldrig förr har vi sett honom så stilig. Slickepinnen i munnen syns ju knappt.

Nyårsmöte och före/efter bild

Före och efter bilder är ju alltid i intressanta. Saknar ibland det lantliga köket vi hade och matplatsen mitt i storrummet...men att ha vardagsrummet mera centralt nu och bättre utsikt är ännu bättre!

Här sitter jag nu och hör från mötet i kokkola.
Det är sån välsignelse att få ta del av Guds ord.
Lyssna här du också, www.lff.fi, längst ner på sidan finns en länk till direktsändningen.

bara vara...utan

 t  a  c  k 
för just det!
Att dina ord
ger ljus och förstånd
åt en enkel människa som jag.

Har tänkt mycket på sociala medier på sista tiden och tror att det är just dessa funderingar som kommer att ge mig gråa hår. Vara eller inte vara? Mata mig med vad? Följa vem?...och så vidare. Nu just är jag så mättad på alla instagram bilder så jag skulle kunna spy (hoppas ingen tar detta personligt).

Har du känt likadant?

Har faktiskt avinstallerat instagram och facebook från min telefon och det är skönt på nåt vis trots att jag upplever själv att jag inte kollar "så ofta". Men å andra sidan så finns det mycket givande att ta del av på instagram också och det gallras ju därmed bort samtidigt, men nu just känns det faktiskt som det rätta och min nyfikenhet får vila lite. För visst föder sociala medier ett behov av att veta vad den och den personen sysslar med...den väcker vår nyfikenhet (jo, jag vet att ordet "nyfiken" klingar illa men för egen del får sanningen svida ibland). Men till vad behöver vi den informationen egentligen?

Tja, så känner jag idag, så kände jag igår och flera dagar (veckor) före det. En slags matthet över sociala medier. Orkar liksom inte ta del av det. Hur jag känner imorgon vet Herren allena. Dessutom vill jag inte vara mamman som barnen ser med telefon i handen en stor del av dagen. Den får vila in i kökslådan istället. Den är trots allt inte sååå viktig.

n ä r m a r e

I söndags, eller rättare sagt i måndags, sjöng vi denna sions sång på sammankomsten. Den är en av mina favoriter. Jag valde också denna sång (som paussång) då vi hade gemenskaps kväll i Bosund i oktober och att sjunga den är helt underbart.

Närmare, o Jesus Krist till dig,
närmare vad än det kostar mig.
Närmare för varje dag som går,
närmare, o Herre, år från år!

Närmare fast korset skulle än
bli det band som om och om igen,
binder mig allt fastare vid dig
och från jorden mera löser mig.

Närmare till dig fast vägen bär
genom nattens skuggor här.
Vad du måste ta ifrån mig, tag!
Närmare till dig mig alltid drag. 

Närmare till dig och dina sår!
Och till sist av dig jag hembud får,
samma ton då än må höja sig:
Närmare till dig, o Gud, till dig!

Vad du måste tag ifrån mig tag! Närmare till dig mig alltid drag. 
Denna mening alltså. 
Så viktig att reflektera över nu när ett nytt år börjar. 

Vad hindrar mig från att komma närmare Jesus? 

Vad blir viktigare och intressantare i mitt liv så att tiden för stillhet inför Guds ord inte finns? Jag vill leva varje dag på en stadig grund i Kristus och ha en ständig kontakt - då blåser vindarna inte lika kalla i Januarikylan. Det behöver inte vara så märkvärdigt och propert. Kärleken är ju inte märkvärdig eller krävande men den behöver tid och den behöver fyllas på om och om igen. Dag efter dag. Annars kallnar den lika fort som mina kebabflarn gjorde idag då jag hamnade att torka upp ett krossat ägg från golvet precis då jag skulle börja äta. Till all lycka är råa ägg hälsosamt för hundar och processen gick relativt smidigt.