My


God morgon hälsar Ruth och My.
Atjoo prosit hälsar undertecknad och önskar att förkylningen inte förvärras. Kanske ett tufft träningspass vid studioz skrämmer bobborna, fast å andra sidan, orkar man träna då näsan är täppt och huvudet tyngre än vanligt? Det återstår att se.

Ja, på tal om My så är hon familjens nya stjärna. Sakta men säkert fyller hon det tomrum som Rosett lämnade efter sig. Rosett som tjejerna gråtit så många tårar över.

Hörde på en fin morgon andakt i morse om att bemöta andra och han som höll andakten (jag lade inte namnet på minnet) gav oss dagens utmaning. Att försöka, genom vårt eget bemötande, dra fram det bästa i de vi umgås med. Som man ropar får man svar. Men det kommer ju alltid att finnas människor som man inte kan umgås med utan att de drar ner ens humör till botten. Sådana som man vill undvika så långt det går. Men man kan ju försöka åtminstone. Att vara trevlig alltså. Att dra fram den bästa sidan hos sitt sällskap.

Nu ska jag fara till syrrans på kaffe. Skrev att jag är där om 5 minuter. Hurry up.
 

Gråt inte över spilld mjölk




Fredag morgon.
Solen skiner inte, klockan är inte ännu 4 minuter över tio och rosen har tyvärr vissnat. Ivar spillde just mjölk över halva köket och Ruth tjatar om datortittandet. Seth har just "tappat" Ediths telefon i wc byttan igen (andra gången inom augusti månad) och vi fick igen påminna oss om att inte lämna telefoner i soffan eller på soffbordet. Dessutom måste vi lär oss att stänga dörren till det attraktiva rummet med den roligaste byttan!! Nu har dock den omtalade killen somnat efter att ha varit vaken sen klockan 5.

Ja, vi har ett lite trögt flyt denna morgon.
Men inombords stämmer jag in i lovsången som Luleå ungdomskör sjunger. Att i denna enkla vardag få äga det finaste av allt. Jesu kärlek.
Varför skulle man då gnälla och haka upp sig på småsaker.  


 "Dina händer bär mig, genom rum och tid
jag förblir i ljuset i din frid.

Nära vill jag leva, nära dig min Gud
I din omsorg finner själen ro
Nära vill jag leva, nära dig min Gud
I din kärlek kan min kärlek gro"



 

h ö s t m y s


God morgon.
Hur mysigt är det inte att tända lampan i köket, brygga kaffe och läsa dagens ÖT under lampans sken. Dessutom med bygga och bo bilagan som extra krydda.

Ja, så mysigt att det var värt ett "eget" blogginlägg.

 

farväl Rosett


Vår fina Rosett.
Nu finns hon inte mer.
Redan för över en vecka sedan så ville hon inte äta eller dricka och sedan dess har vi försökt med allt i samma takt som hon har magrat (vissa dagar har hon ätit lite och hoppet har väckts att hennes mående svänger). I morse lade hon sig på golvet i vårt sovrum och drog sitt sista andetag. Jag stängde dörren om henne och ringde mannen och han fick komma körande från jobbet bara för att flytta bort henne. Nu får jag trösta barnen med att vi kan ta en ny kattunge då vi hittar en passlig (jag har vissa kriterier på kattungar. Den ska vara svart, vit eller svartvit. Inga grå-bruna sprickliga och inga "gula"). Dessutom har vi ju frassen Blixten som varit trogen oss i sex år och hunden Nova så det finns djur att pyssla om ännu hos oss.

Sånt hos oss denna onsdag då jag är tacksam att vi inte behöver sörja nåt annat än en katt. Djur är djur och människor är människor. I denna stund sitter många mammor med sitt barn i famnen som sakta tynar bort på grund av näringsbrist.

Allt är relativt.


 

lägg passarn på bara

Idag kom flera kors som vi har beställt till missionsmagasinet. Ruth vill absolut ha ett eget kors och hon fattar inte varför jag inte tycker att modellen passar henne. Vadå för stort? Lägger man passarn på så passar det.
By the way, så är det Näs borna som håller kaffepannan varm vid missionsmagasinet denna vecka så välkommen in.
Sånt hos oss idag då vi nyss är hemkommen från Nasa beach. Innan det var jag på en rolig utejumppa vid syrran med fem andra hugade mammor. Det är så roligt att träna tillsammans, blir man dessutom bjuden på lunch så är lyckan total. Typ.
Nu ska jag dricka kaffe på utsidan med min älskling.


Här har vi inte snor på speglarna





"The lord is my shepperd, i shall not want"

Med de orden kan man ju gärna starta denna vecka. Denna tavla finns också vid Missionsmagasinet. Jag borde ta mig i kragen och uppdatera vilka modeller som finns att beställa om man är på jakt efter något nytt, vid magasinet finns ju bara en bråkdel av allt som finns till "förfogande". Många har också beställt egna favorit bibeltexter och det är roligt!

Men inte idag. Inte när det är så vackert på utsidan (fast i ärlighetens namn så är vi inomhus ganska mycket trots att vädret är strålande. Jag är mätt på solstrålar). Ivar hade en släng av solsting eller vätskebrist igår och låg mestadels i soffan hela dagen. Idag är han hemma från skolan för att tanka krafter.

Sånt hos oss denna måndag. Jag har just hört på ett intressant program från familjeliv på radio vega där det handlade om relationer och anknytningen till våra barn. Man lär så länge man lever och det finns alltid saker man kan bli lite bättre på. Åtminstone för min del. När det gäller barn och barnuppfostran så finns det ju tusentals olika regler och förhållningssätt men det viktigaste är ju trots allt att barnen får vår tid, uppmärksamhet och kärlek. Det låter ju så enkelt och självklart. Men det är det inte alltid. 

ps. Det är inte snor på spegeln. Det är bara läppomada.

solsken


Så tar vi fredag. Jihoo.
 Eftermiddags kaffet smakar suveränt medan killen tar sin eftermiddagslur och Ruth badar i badkaret. Snart rattar skolbarnen hem från skolan och vi skall fara och inhandla fredagsgodis.
Ja, sämre kunde man ha det.  

så var det läxorna

 
Är det bara hos oss som mamman börjar ha nog av sommar och bad nu då skolan är på tapeten och mannen är borta hela långa dagar (senast för en timme sen lade jag på klagoskivan över hans långa dagar hemifrån trots att jag vet att det är många som jobbar mycket mer, jag sku skämmas!) Nu vill jag ha långbyxor och en stor skön tröja på mig utan att svettas ihjäl.
Och simgnället. Nu får det ta slut. Att vara med Seth på stranden kan stundvis kännas småjobbigt men samtidigt vill jag så gärna att de äldre ska slippa till stranden då vi har sommarvärme! Dålig kombination hos oss denna sommar.
 
Nåja, på tal om nåt roligare än sand innanför...så firade vi Ruth i tisdags med ett heijdundrande kalas. Hon fyllde glatt sin marängtårta med grädde trots att hon, som hon deklarerade, inte "älskar denna tårta".
Hon älskar bara chokladmuffins (vilket vi ju inte hade). Tyvärr. 

Denna kille har börjat i första klass och redan första dagen då han kom hem med matteläxan så ville han göra "bonusuppgifterna". Jag tippar att hans "läxiver" kommer att hålla i sig i sisådär en 7 vardagar. Typ. Redan i går på morgonen så frågade han när vi har sommarlov näst.

Nu ska jag fara och sova, min datatid är numera ganska minimal så att läsa annat intressant på nätet hinns inte med (tyvärr, det finns mycket man gärna skulle läsa. Man har ju vissa favoritbloggar). Sömnen ger jag inte avkall på. Dessutom somnar jag gärna tillsammans med min man, utan nåt annat distraherande.
Undrar ibland (av nyfikenhet) hur andra par gör, somnar ni tillsammans/samtidigt eller ligger ni med telefoner eller laptoppar i sängen tills sömnen slukar en?

Nåja, vara hur det vill. God natt.
Tack och förlåt.
 



När orden inte finns


Saknar ord.

Det som hände honom borde inte få hända.
Jag kände honom inte men jag kan ana den stora sorg som uppstod efter hans bortgång.
Den bottenlösa, tröstlösa, sorgen som känns som ett strypgrepp runt hjärtat så man knappt kan andas.

Som mor så vet jag vilken kärlek jag hyser till mina barn.
De är en del av mig.
Den kärleken avtar inte med tiden.
Men det är en bristfällig kärlek.
Den sanna kärleken finner vi hos Jesus allena.

* * *

Gud, omslut de anhöriga med din kärlek.
Ge dem kraft och en framtidstro.
Låt Himlens klara sken glimma bland alla mörka moln.
 

rik den som nöjd är

 

Hur har ni det?
Här är det svettigt värre. Har just kört ett hemmapass och trodde inte formen var så usel. Eller jo, nog visste jag det innerst inne men jag hade förträngt det.

Att ta paus från träning över en månads tid var nog ingen bra idé.
Skyll mig själv.

Jag skall visa er (kanske imorgon) var jag tränar här hemma nuförtiden. Eller, harkel, var jag ska börja träna. Vi, eller min man rättare sagt, har fixat en hörna åt mig på vinden och efter detta lilla projekt som blev ganska stort så har jag lovat mannen att jag inte skall hitta på nåt som kallas RENOVERING på läääänge! (i april hade vi ju make over på gårdsplanen, i juli blev källaren uppiffad och vissa avloppsrör utbytta, i slutet av juli kom billybokhyllorna och nu har vi just fått klart mini gymmet) Allt detta (förutom det nya avloppssystemet) har blivit gjort pga mitt gnäll så nu ska jag vara älskvärd och tacksam resten av året.

Åtminstone kan jag ju försöka.

 



nåt ätbart, helst gott!

 

God morgon.
Finns det nåt gott att äta?

Ja, är det inte det man funderar på (nästan) hela tiden.
 Åtminstone undertecknad.
Och hennes son.
och hennes husdjur (hundens skugga syns till vänster)

På tal om mat och kylskåp så vaknade barnen nu och det blir dags för morgonmål.
 

det lilla extra

Igår kväll var vi några flickor, som treåriga Alva kallade oss, och plockade runt sakerna vid missionsmagasinet. Många nya tavlor plockade vi upp och nu finns ett stort urval. Priset på en A4 tavla ligger mellan 11e - 13e och A3 är 15e.

Nya smycken börjar vi också sälja nu till hösten. Flera olika modeller med korshalsband finns.


Det lilla extra som gåva. Ett ljus med en liten hälsning.

Ett smakprov på några av tavlorna som finns där.



Bättre en handfull ro än båda händerna fulla med möda
och ett jagande efter vind.

V Ä L K O M M E N

obs! vi tar gärna flera frivilliga som kan betjäna på lördagar! Ge er gärna till känna, tack.
 


hjärtats tavla


Känner sådan tacksamhet över dagen som gått.
Tänk att få höra till denna stora folkskara som samlas på möten kring Guds ord. Man känner ju bara en bråkdel av alla men trots det så delar man en fin gemenskap. Trons gemenskap. Vi är bröder och systrar i Kristus.

Ni kan lyssna från mötet här.

På tal om hjärtats tavla så står det ju i Lukasevangeliet kap 6:45 

"En god människa bär fram det som är gott ur sitt hjärtas goda förråd, och en ond människa bär fram det som är ont ur sitt hjärtas onda förråd. Det hjärtat är fullt av talar munnen".

Åtminstone jag personligen får fundera över detta. Vad pratar jag helst om.

den bästa leken



Igår fick vi en riktig känsla av höst. Ni vet, då barnen leker hejvilt och tar beslag på halva hushållet och man själv går runt som en hackhöna och påminner dem om att varje pryl som plockas fram skall tillbaks på det rätta stället. När mannen sen kommer hem efter sin 11 timmars arbetsdag känns det som om han varit borta i tre dygn. Minst.
Konstigt att tiden under vissa dagar känns så utdragen. Nu när jag tänker på en höst här hemma mellan köket och soffan så känns det stundvis lite tråkigt. Det börjar smaka trä. Men till all lycka så brukar guldkornen i vardagen glimma oftare än man tror.

Sånt hos oss då helgen knackar för dörren. Kållbymötet är på tapeten och det ser jag fram emot. Hoppas bara att regnet hålls borta.
Nu ska jag koka gröt åt Seth. Han som går runt och gnagar på den sista biten av osten. Osten som är för tunn för att skära ostskivor av men för tjock för att ha som pålägg på bröd. Perfekt åt killen med andra ord.  
 

mysiga stigar






Det är så bra att jag har en svägerska som ger tips på rese mål som passar en kväll då man har männen borta (syrran var i samma sits) och ändlösa barn. Aspegrens trädgård. Barnen sprang lyckligt där bland alla blomgångar och vad jag vet så knyckte dom inga blommor eller annat ätbart (bären som Seth trycker sönder var på farmors gård).

På tal om konversation mellan 5 åring och en mamma (som jag skrev om i förra inlägget) så fortsatte den i denna stil då jag skurade golvet igår.
- mamma, får jag en glasstrut?
- nej, vi skall strax äta.
- då är du dum!
- ja, ja. Men du får ingen glass nu.
- då är du ful och jag kastar iväg dig.
- vart kastar du mig?
- till en annan jordklump.
- Jamen du orkar ju inte ens lyfta mig.

paus. eftertanke (jag väger ju trots allt mer än 4 gånger mer än hon).

- men du är dum om jag inte får en glass och jag tänker bara vara med pappa. Inte med dig.

Varpå jag borde ha svarat "kan jag lita på det" men barn förstår ju inte ironi.

s t o c k h o l m


Ruth : Nu ska vi fara till Stockholm!
Jag : Stockholm!?  men dit är det ju långt.
Ruth : Nej, int så värst, man åker bara med buss ditåt (pekar till höger)
Jag: Men varför skall vi åka just till Stockholm?
Ruth: Det är så roligt där då man får stå på händerna, ta kullerbyttor, hoppa, skjuta varann och leka krig med pojkar. 
jag: Har du varit till Stockholm?
Ruth: Jo, en gång. Ensam. På jul. Med buss.
 

MISSIONSMAGASINET - där kaffet alltid smakar gott!


Idag betjänade jag och 7 barn vid missionsmagasinet i hela två timmar (och det räckte med den tiden, tro mig). Magasinet är det perfekta stället för en ettåring att plocka ner alla kort inom räckhåll och det är det perfekta stället för äldre flickor prova skyhöga klackskor och ha modevisning åt "kunderna". En rolig förmiddag hade vi med andra ord.  

Nästa vecka återgår vi till normala öppethållningstider. Tisdag, onsdag och torsdag mellan 10-18 och lördagar 10-14. Jag hoppas att flera vill komma med och betjäna kunderna där, ibland kan det vara svårt att få alla skiften fyllda. Tveka inte att ta kontakt och  betjäna där 3-4 h var sjätte vecka. Det låter väl inte så jobbigt (och vet ni, fullt upp har alla och det kommer vi väl att ha så länge vi lever. Det gäller att prioritera) Barn är ju inget hinder där. Egentligen. De är bara lite småjobbiga mellan varven.
Denna vecka betjänar Kållby, sen v 33 Skutnäs, v 34 Risöhäll, v 35 Näs, v 36 Bosund, v 37 Esse sen v 38 är det Kållby igen och så fortsätter det i rullande system. På lördagar har vi främst ungdomar och unga vuxna där och dit behövs också frivilliga. Kom med! Ansvarspersonernas telefonnumror hittar ni på LFFs hemsida, här. De blir alla glada om fler anmäler sitt intresse (skriv gärna upp vilka veckor som hör till din by/förening och)! Man behöver inte vara rädd kassan för den strular nästan aldrig nuförtiden och kunderna är vänliga (många väldigt ivriga att pruta våra redan superbilliga priser) och kaffet smakar alltid gott!


 
V  Ä  L  K  O  M  M  E  N

s k a p a r g l ä d j e


Måndag morgon med lite höstkänsla.
Gärna för mig. 
Nu, eller sen när Seth sover eftermiddagsvilan, ska jag printa ut bilder och rama in tavlor till missionsmagasinet. Sist jag var där så fanns det bara ett litet urval kvar. Har ni också skaparlust, med penna, pensel eller dator så ska ni inte tveka att ta dit några bilder om ni vill skänka till missionen. Jag har ramar i A4 och A3 storlek som man kan hämta från oss. Tillsammans skapar vi ett fint missionscafé där alla kan köpa nåt till förmån för LFFs missionsarbete!

"Skogen skulle vara mycket tyst,
om inga andra fåglar sjöng än de som sjunger bäst"

Detta ordspråk brukar jag tänka på då jag rollar ihop bilder och bibeltexter till tavlor. Jag gör detta på mitt sätt och försöker att inte jämföra med andra.
 

Detta motiv har jag ramat in och skall föra till magasinet. Svärmor hade fotat vid pörkenäs lägergård i måndags då det var en härlig dimma över vattnet.

. Sånt hos oss då ett knastrande ljud fyller köket då katten äter torrfoder. Jag blir själv sugen på att knapra på nåt gott. Vadsomhelst.

Eh, vad skrev jag egentligen!?
Jag blir sugen på nåt gott då jag hör på när katten äter torrfoder. Sjukt. Jag vet.
 

att vara fläckfri


...så att ni kan avgöra vad som är rätt och vara rena och fläckfria på Kristi dag.
(vers 10 i Filipperbrevet)

O, ja. Den karamellen, läs bibelversen, kan åtminstone jag suga på innan john blund tar över. Vad är det viktigaste i mitt liv? Vad har högsta prioritet? Vilken slags kärlek behöver fyllas i mitt inre för att mina omdömen ska vara rätt och riktiga? Räcker det med min och min mans kärlek (som ibland är utspädd med irritation, otålighet och missförstånd). Eller räcker det med kärleken till mina egna barn eller till mina syskonfamiljer som är ännu mer bristfällig än mitt lyckliga äktenskap?
Nej, ingalunda räcker den kärleken. Inte på långt när. Den är nog alltför skör i kanterna. Nej, det är Guds kärlek som behöver fylla vårt inre. Varje dag och varje stund.

Bibeltexten på bilden är ju ganska "vanlig" och man stöter på den rätt så ofta. Tyvärr är ju slutet av vers 10 oftast inte med vilket jag tycker är ganska konstigt eftersom den innehåller den viktigaste delen "och vara rena och fläckfria på Kristi dag".

Vadå fläckfria? Vadå Kristi dag? kanske någon frågar sig och det skrämmer mig att många kanske frågar sig denna fråga utan att ta reda på sanningen bakom ordet. Man rycker på axlarna och funderar på nåt roligare för stunden. Men tro och otro handlar ju trots allt om liv eller död. Det väsentligaste.

Det väsentligaste är ju inte var vi ska bo, vilken syn vi har om kvinnopräster, homosexualitet, dopfrågan, äktenskapet, församlingen, bibelöversättning, fasadfärg och Greklandskrisen osv. Nej, det väsentligaste är ju trots allt huruvida vi tror att Jesus har betalat alla våra synder på korset. Alla synder. Alla dagar. Han förlåter också alla hycklare som själva anser sig vara syndfria. Sådana som inte har "gjort något fel" och som inte känner någon syndakännedom. Tyvärr går ju känslan av att vara en syndfri människa och att leva i otro hand i hand. Man trallar liksom glatt på i dunklet utan att veta vilket ljus som finns utanför rummet. Det är först när man får nåden att vara ett Guds barn som man fattar att ingen människa kan vara syndfri (usch, kristna människor är så jobbiga som bara ska älta synden tänker säkert många.)

Vad hjälper det att vi läser snyggt formulerade ord om frälsning och den rätta läran om vi inte har en personlig tro i våra hjärtan? Vad hjälper fina lovsånger och halleluja ord om tron saknar grund? Vad hjälper det att jag skänker halva klädgarderoben och guldmynt åt de fattiga om jag saknar tro? Nej, ikväll den 2.8 2015 behöver vi Jesus mer än någonsin förr. Han är vägen, sanningen och livet. Ingen. Absolut ingen, kommer till Himlen utom genom honom. Amen.

Nej, nu måste jag fara och sova och sluta fundera på hur andra har det. Men för livets skull så ta dig en funderare och rannsaka ditt eget hjärta. Ingen tror väl att vi lever i denna värld för evigt. Och det där med att vi lämnar och sväva i rymden som luft tror väl ingen på? eller?


Tron är en övertygelse om det man hoppas,
en visshet om det man inte ser.

Hebr 11:1