Finn Fem Fel



Finn Fem Fel

okej, jag vet. Detta blev så svårt så jag ska hjälpa er på traven.

1:a felet - hund på köksbänken. I vissa hem är faktiskt denna syn ganska ovanlig. Tro mig.
2:a felet - katt på köksbänken som väntar på färskt vatten. Inte heller en vanlig syn i de flesta hem.
3:e felet - treåringar ska inte behöva koka mat. Det står faktiskt i FN:s barnkonvention. Eller så står det inte där, jag har faktiskt inte läst den.
4:e felet - nu blir det redan svårare. Stökigheten i köket hör till normaliteten men det är ju också i och för sej ett fel. 
5:e felet syns inte på bilden, he he!

f a r v ä l



Om hemmet en sång jag vill sjunga, min eviga boning är där.
Bland alla Guds helgon och under jag vilar från jordens besvär.

Det hemmet är icke i världen, o nej, det är fjärran dit opp.
Jag är nu blott här uppå färden, där avtager tårarnas lopp.

Dit Jesus och vännerna fara, där träffar jag alla till sist.
En underbar, underbar skara mig väntar i himlen förvisst.

Av glädje där röres mitt hjärta, ty tårarna rinner ej där.
Mig kan ingen nöd eller smärta mer nå i det hem jag då är.

Här ofta nog färden mig leder fram genom blott tårar och kval,
nu därför av hjärtat jag beder: Tag mig snart från suckarnas dal.

Idag har (nästan) alla barn, barnbarn, äkta hälfter och barnbarnsbarn varit och tagit ett sista, personligt, farväl av vår kära Pirkko Anneli. Vi var en stor skara och sorgen kändes tung. Nästa lördag blir det begravning. 

vi fortsätter med vardagen


Vardagen fortsätter. Snart beger jag mig till arbetet, det är bara att gilla läget. Barnen fick varsin läsplatta till julklapp där vi laddat ner "passliga barnspel" och ni kan ju tänka er refrängen. 
DOM VILL SITTA MED LÄSPLATTORNA - HELA TIDEN!!

Men nu är det ju så lyckligt att det är vi som fortfarande håller gränser för hur länge de får sitta med dem och vi försöker hålla en normal tidsbegränsning. Vad normal tidsbegränsning är kan man ju diskutera hur länge som helst, vi kör med det sunda bondförnuftet. En skruttmulen dag som denna lockar ju inte utsidan så värst mycket och Novas nya regnjacka (måste nog visa en bild på den söta grejen nångång) kommer väl till pass. Hade det varit ett snörikt jullov så hade pulkbacken varit en given plats idag med varm oboý och smörgåsar!

Julen förflöt så lugnt som jag hade på känn att den skulle göra, inget dramatiskt med andra ord. Vi fick vara friska och det tackar jag Gud för. Vi ska minnas att tacka också för småa saker!

Godmorgon dan före dan

Vi sitter och dricker morgonkaffet. Dan före dan. Känns overkligt för mig men inte för barnen, de dreglar över julklapparna under granen och räknar timmarna tills de får öppna dem! Vissa har de paketerat in själva så jag blir inte förvånad om jag får en begagnad strumpa i ett paket. Innan vi öppnar julklapparna och äter julmaten så ska jag avverka ett morgonskifte vid arbetet. Det går nog bra det också, man påminns om att inte alla sitter hemma och har myspys med nära och kära. Julen har många baksidor också. Tänker på spriten som flödar i många hem och där barnen ofta blir besvikna över förväntningarna som de haft. 
För vår del präglas ju denna jul också av sorgen efter kära mormor. 
Julen är kantad i hörnen, sorgen blandas med glädjen över Jesu födelse! 
Granen har barnen klätt, Edith hade hängt upp en chokladboll där som hon skulle äta på julafton. För fem minuter sen gick Ruth och mumsade på den. Hon tyckte den var väldigt god. Edith däremot var långtifrån glad och skulle jag ha sovit skulle jag garanterat ha vaknat till ett ilsket tjut!
Ruth fortsätter sin lek med hund, katt och bebis. Tufft verkar hon ha det mellan varven då Nova inte vill sitta på beställning eller gå runt köksön i kopplet. Men Nova är en riktig familjehund som fogar sig efter våra olika personligheter. 

Jag önskar alla en välsignad jul. Kommer ni till oss på besök så får ni nygräddade (köpis) pepparkakor eller julkonfekt. Nåt annat blev det inte bakat i år. Nystädat har vi inte heller men det är så mörkt och mysigt så det syns liksom inte. 

Ta hand om varandra! Det skrev jag också förra veckan åt mormor och morfars i deras gästbok. Då var jag så säker på att de skulle få fira jul tillsammans och sen fira mormors 80 års kalas dagarna efter jul. Så blev det ju inte. Herren allena har våra dagar uppräknade i sin bok. 

F r i d f u l l     J u l   !!

v a r s å g o d a


Nu ska jag hoppa i bilen och bege mig till missionsmagasinet sista gången före jul. Vi är så tacksamma över att folk hittat till det nya stället och att så många kommer in och hälsar på och stöder missionen med pengar! Vi behövs alla!
Idag bjuder vi på tårta, så kom in på en kaffetår! Jag vågar inte lova att tårtan räcker åt alla men den räcker så långt den räcker.

Nu är det dessvärre inte jag som bakat tårtan utan den skänkte Asentajagroup eftersom den blev överlopps igår efter deras julkaffe. Så vi tackar och tar emot.

Kom in så Kata, Mikaela och jag får önska er en riktig god och välsignad jul!

m o r m o r

Den skannade bilden är tagen vid Ivars dop för snart 6 år sen.
Natten till igår fick min kära mormor Anneli flytta till Himlen. Sorgen och saknade är stor bland oss alla. Vi kan inte riktigt fatta att det är sant, hon har ju alltid funnits här för oss alla. Gästvänligheten var alltid stor då man kom och hälsade på och hon hälsade oss alltid med Guds välsignelse då vi skildes. Det gjorde hon också förra veckan, önskade hela vår familj Guds rika välsignelse. Det var de sista orden hon lämnade kvar åt oss att bevara i våra hjärtan. Guds rika välsignelse.
Mormor var en djupt troende kvinna, hennes största angelägenhet var tron och hur färden till Himlen framskred för oss alla.  Kristuksen rakkaus. (mormor var finskspråkig men pratade svenska med barnen)  Hon följde alltid aktivt med i Kyrkofrågor, samhällsfrågor och var också intresserad av missionen.
Konstnär var hon också min mormor, hon har målat otaliga tavlor. Tavlorna föreställde ofta människor, djur eller landskap och hon lyckades alltid få ett djup och en mjuk känsla i sina bilder. Kanterna blev aldrig vassa. Årets julkort, det sista av mormor, fick jag igår. Pyntat med ett ljus som hon ritat.


Mormor var en sån som alltid klippte ut en massa saker ur tidningar. Blommor, fina bilder och olika minnesverser och olika händelser som hon ville minnas. Hon tyckte om att pyssla och göra fina, hemgjorda, kort. Jag tror att alla hennes barn, barnbarn och även barnbarnsbarn fått ta del av hennes skaparglädje.

Hon var en jordnära kvinna som inte var rädd för hårt arbete. Hon har fött och uppfostrat 18 barn, fått 104 barnbarn och 52 barnbarnsbarn. En rik välsignelse som hon och många andra tackat Gud för. Trots att hon hade så många nära och kära runtomkring sig så lyckades hon alltid få en att känna sig unik, hon såg oss alla en och en. Jag var inte bara en av de 104 barnbarnen, jag var Maria och det såg hon. Hon ville, och lyckades, se alla lika mycket!

Mormor du fattas oss och vi längtar efter återseendet i Himlen!



uppdaterar. Kortet som jag fick av mormor trodde jag var ett köpt kort men det visade sig att det är mormor som målat bilden och en av hennes döttrar har beställt dem som ett vykort. Ett dyrbart kort!

n u


Jag får sluta skylla på barnen när kuddarna ligger i soffan. Jag såg med egna ögon idag hur Nova buffade ner den ena och lade sig bekvämt på den. 

Jag missade julfesten igår. Barnen skoljulfest. Tyvärr. Tröttheten som jag drabbats av sen måndag kväll kom plötsligt på eftermiddagen och det enda jag dög till igår kväll var att ligga under filten. (och försöka ta hand om två vildingar som inte var med på julfesten med pappa och Edith) Känslan då man ligger och vilar huvudet mot kudden men samtidigt känner sig trött och vill vila huvudet mot kudden är en konstig känsla. Man vilar inte trots att man ligger i sängen och vilar. 

Nu ska jag ställa mig i jobb med snurrig hjärna och småtrötta steg. Det måste bara gå det också. Alla dagar är inte solskensdagar. Speciellt inte då man fått ta emot en tråkig nyhet, men mera om det i ett senare skede. 

Ditt ord är en lykta för min fot,
ett ljus på min stig. 
                                ps 119:105


s o f f d a g


Det blir en återhämntningsdag på soffan idag. Igår kväll fick jag en släng av magsjuka som ett "pika" brev på posten och fick springa på wc åter och fram. Ännu i natt kände jag hur magen snurrade runt lite, i morse kändes allt som vanligt. Nästan. Lite försiktigt får man ju ta det med maten sådär dagen efter. Igår var vi dessvärre borta på eftermiddagsfika och nu får man ju fundera hur många jag smittat. Jag hoppas inte jag smittade hon som har beräknat födelsedatum idag. Ska man föda barn så vill man inte ha magafari samtidigt! 
Men barnen verkar vara hur pigga och krya som helst. Än så länge. Och imorgon har vi skolans julfest. Igår missade vi, till Ediths stora besvikelse, Ivars dagklubbs julfest. Ivar å sin sida var mest lättad eftersom han inte gillar att ha "uppvisning på beställning"!

Idag blev dessutom min första sjuklediga dag från arbetet, inte ska man fara dit med eventuell smitta åt gamla, sköra människor. Samvetet gnager, jag vet ju hur svårt det är att få vikarier på kort varsel. 

För övrigt ska vi minnas att tacka Gud för god hälsa, den är ingen självklarhet.
Vi ska också komma ihåg dom har mycket värre sjukdomar än några timmars spysjuka!
Dessa människor behöver förböner och omtanke.

Syrran rekommenderar

Vid Missionscafét finns ju också kristen litteratur.  "Kärlekens olika språk för barn" eller "Kärlekens fem språk" är ju en fin julgåva åt sig själv (dom bästa presenterna köper man väl åt sig själv) eller åt nån av dina nära och kära.

"Ett är nödvändigt" är ju en läsvärd andaktsbok, passar åt lite äldre ungdomar och åt vuxna. En egen sions sånger med läderpärm passar ju också bra som gåva.

"Barnens bok om liknelser" har vi här och så nya testamentet i egen favoritfärg.

Vackra träkors som passar att ha framme i hemmet året om. Så har vi också mysiga julprydnader till salu

Flera barnböcker och en uppsättning köksknivar. Man vet aldrig vad man hittar på loppis. 



Vi har också fått in ett nytt lager med de röda julkopparna, passar utmärkt nu i adventstiden.
 Priset för 4 kaffekoppar och fat är 10 E och de är packade i svarta, snygga förpackningar. 

s o r t e r a


Lite leksakssortering passar bra såhär inför julklappsinköpen. Nu är jag  tillräckligt påmind om att vi har det vi behöver och lite till. Jag kan inte komma på en endaste sak som våra barn saknar i vårt hushåll. Frågar man barnen blir svaret givetvis ett annat. Visst, det finns ju en uppsjö av nya  fräscha, roliga, leksaker. Men man kan lika bra rada upp de gamla snyggt så infinner sej lekglädjen hos barnen. 

Men det är ju så roligt också, att köpa leksaker. Mycket av det jag ser i butikshyllorna önskar jag att jag hade fått då jag var liten. Fast jag har nog ett minne att lekrummet svämmade över på den tiden också. Svårare blir det att köpa julklappar då barnen växer och blir mera "krävande". 

Men förstås, så är ju julfriden långt mycket viktigare än den perfekta julklappen, och att vi får vara friska. Jag kommer aldrig att glömma julen för 5 år sen då vi skulle på julmiddag till Linda och Jonas. När vi körde dit så klagade Edith lite på att hon hade sjuk mage. Vi trodde att hon var hungrig och lite "julnervös" så vi tog inte alarmet på allvar. När vi hade bänkat oss runt matbordet med alla läckerheter så började Edith må riktigt dåligt och vi hann med nöd och näppe få henne till wc:n innan hon spydde. Snopet. Vi fick hastigt packa oss i bilen, minns inte om vi ens hann äta upp maten, och köra hem och sen "fira jul" på hemmaplan! Jag minns så väl hur Linda (MED MYCKET BLEK MIN) gick runt med en sprayflaska med klorin och sprutade på allt och alla....men mest på dörrhandtag och så i wc:n förstås. Men trots att hon vidtog desinficerande metoder direkt så hade vi smittat den familjen också. Om jag minns rätt så fick de magafari sådär passligt till nyårsfirandet!
Så framförallt så önskar vi oss en frisk och fridfull jul!

i ödmjukhet



"Innan ordet är på min tunga vet du, Herre, allt jag vill säga." Ps 139:4

Vi var och hälsade på min mormor och morfar igår och då föll min blick på en tavla som de har upphängd i köket. 
En vacker och talande bild som berör! (jag knäppte kort av den med telefon så kvalitén är därefter. Enligt mormor så är kvinnan på bilden från Sibirien. Bilden har blivit urklippt ur en tidning)

M i s s i o n s m a g a s i n e t


Jag var till missionsmagasinet på förmiddagen och drack en kopp kaffe med nygräddade julstjärnor som Ylva (på bilden) och Monika hade gräddat, så gott! Kan tipsa er om att kaffepannan alltid står varm på tisdagar, onsdagar och torsdagar från kl 11-19 och på lördagar från kl 10-14. Frivillig avgift som går till missionen (man lägger avgiften i en spargris). Julmattor finns till försäljning och ännu har vi kvar några lådor av det fina, röda julporslinet som man får för en struntsumma!

 Sköna, hemstickade vantar, sockor och mössor finns också förmånligt!

 De tovade tofflorna skulle vara en perfekt julklapp åt en tonårstjej som har storleken runt 33-35. Den hemvirkade pallen är ju också ett fint julklappstips, passar överallt!

 Vi har också splitternya plånböcker och bälten i äkta läder som är tillverkade i Sverige av "keros läder". Och dagens lösen ska vi inte glömma att inhandla inför 2014. Den påminner oss om livets viktiga mitt i vardagen. Så finns också många vykort, både jul och "vanliga".

 På loppis sidan kan man också hitta många fynd, en glitterklänning att ha då man ska vara fin hemma i kombination med mammas klackskor eller ett telefonbord som man kunde måla upp och sätta i lekrummet....

Lackskor åt festen minsta besökare ska vi inte glömma, inte heller den tuffa jackan åt 4-5 åringen....

kom in och se dej runt  på kanalesplanaden 2!

ps. nu finns en "tunna" på utsidan som man kan skänka kläder i. 

l a t d a g


Jag har haft en riktig latdag idag där menyn har varit att göra så lite som möjligt på så lång tid som möjligt.  Räddningen har nog varit att vi har varit gåendes till dagklubben både när vi förde och hämtade Ivar.
Frisk luft gör ju gott för latmaskar.
Men visst är det skönt att ha sådana dagar ibland, speciellt om det är längesen sist! Dagar då man struntar i att håret ser ut att ha blivit stylat med smör och rätta paret till sockan inte hittas. Förresten, på tal om sockor och värme så kommer jag att tänka på vår nya, tjocka, sköna julmatta som jag köpt vid missionsmagasinet. Jag köpte också röda porslinsmuggar som skulle matcha mattan och nu borde jag ha ett rött hårband också.....och hitta den andra röda sockan....(jag kommer garanterat att hitta den gröna först)
 Det ser ut att bli en betydligt rödare jul på påvallsfolk denna jul än tidigare jular.

Förresten så stämmer ordspråket att ett bränt barn skyr elden. Vi har nämligen en kille här hemma som har ett väldigt stort behag till tändare och ljus. Han tjatar hela tiden om att få tända ljusen, och sen när de brunnit en halv minut så vill han blåsa ut dem. 
För att blåsa är minst sagt lika roligt som att tända ljusen.
 Det tycker också hans lillasyster. Idag tände han på (han frågar nog alltid om lov innan) ljusen på köksbordet. I ett nafs var Ruth där och skulle blåsa ut dem, men lågan var snabbare och fräste till i hennes pannlugg. Ivar och Edith skrek i högan sky ATT DET BRINNER, men innan jag hann se vad som brann så hade "pannluggsbrasan" slocknat och kvar lämnade en svag doft av bränt hår. 
Ivar blev väldigt blek om nosen, Ruth likaså. Jag misstänker att de fick sig en varning om hur farligt det är med levande ljus.

Vi ska minnas att hålla koll på lågorna nu i jultiden, speciellt om vi har minderåriga som rusar utmed väggarna och upp i taken!

j u l s å n g s a f t o n


Imorgonkväll, 8.12, ordnas en julsångafton i Pedersöre kyrka kl 20:00. Manskören Adorate medverkar, andakt med Marko Sjöblom. Under kvällen upptas en kollekt för missionen. 

Alla hjärtligt välkomna!

balens drottning

Vi har tillbringat dagen vid missionsmagasinet igen och det gick i nästan 5 timmar innan treåringen fick nog. NU FAR VI HEM! - stod hon och skrek vid dörren (där fanns mycket leksaker och lekkompisar så någon nöd gick det inte på henne i det stora hela). 
Den röda klänning på bilden skulle ju vara utmärkt imorgon på självständighetsfesten men eftersom ingen av oss som var vid magasinet på talko idag hade fått nån inbjudan så hängde vi upp klänningen och tänkte att vi kunde hyra ut den till eventuella "maskerader" eller annat trevligt. Så nu vet ni vart ni ska vända er om ni ska vara balens drottning nån gång.....man vet ju aldrig...

Ni minns väl att komma in och äta risgrynsgröt och köpa lotter till ett fint lotteri imorgon!!

ps. Jag vill ännu puffa för frivilliga som kan tänka sig att stå i kassan en dag, några timmar (endera 11-15 eller 15-19), var sjätte vecka (eller mindre beroende på hur många frivilliga vi har). Det spelar ingen roll på ålder eller status, kan jag så kan ni! Jag har aldrig, never, stått i kassan förut!!
Vi har öppet tisdag, onsdag och torsdag 11-19 och lördag 10-2.

Nu ikväll ska jag dock göra nåt helt annat än plocka upp begagnade kläder, saker och dylikt. Jag ska nämligen på en lite julfest med några av mina "bloggvänner". Det ska bli riktigt kul fastän mina tankar är vid magasinet och huruvida allt är fixat tills imorgon!

mycket på gång



Det är mycket på gång nu känns det som och resultatet blir bra. Igår när det bars in säckvist med kläder, prylar och hyllor så tänkte man att detta får man ingen ordning på. Men på eftermiddagen idag så var känslan en helt annan. Det blir klart till fredag! Men visst, jag erkänner att soffan lockar lite mellan varven, kanske nästa vecka blir lugnare....kanske....

På självständighetsdagen har vi öppet hus på missionsmagasinet mellan klockan 11-14 och då är alla välkomna in på julgröt och kaffe. Och så kan man ju inhandla nåt smått och gott också. 

så var helgen över


Lilla jul och kalaset har förlöpt väl. Snälla gäster och söta tomtar. Som överraskning fick vi besök av tre konstiga, stumma typer som tyckte att jag också skulle få en "lillajulgodispåse". Tack till er vem ni än var!


Sparbössan till förmån för Karatusa kyrka var framme och den inbringade 520 euro, så nu ska jag "köpa" en kyrkbänk som ska bli signerad med en bibelvers. Tack till alla som bidrog med sedlar!

Nu fortsätter vardagen i jobbets tecken, jag borde vara och städa vid missionsmagasinet denna förmiddag men eftersom jag börjar i arbetet redan 12 så hinner jag inte göra mycket i stan innan jag ska föra barnen till Esse tillbaks för att hinna tillbaks till stan. Detta stressar mig eftersom jag skulle vilja ställa upp! Imorgon ska vi börja flytta möbler och kläder till nya stället (ska försöka minnas att ta bilder) så har du några överlopps möbler, kläder eller föremål som du vill skänka till mission så kan du höra av dej åt mej.
maria83bjorkskog@hotmail.com


k a l a s

Jag tror vi är redo för kalas. 

...och sen efter denna dag så ska jag inte tillreda nåt ätbart eller baka nåt förutom det som hör till för att få familjen att överleva. Typ.
Nu ska jag bara smälta faktum att jag inte är 20 + nå mera, fast å andra sidan passar det utmärkt att bli äldre. Livets gång, jag får väl börja leta gråa hårstrån så småningom. När jag var i jobb idag och berättade åt patienterna att jag just denna lilla jul fyller 30 så tyckte de att jag bara är barnet ännu. 30 år är ingen ålder. Tack för det!

Jag har så mycket annat att tacka för också men den listan skulle bli så lång så det får räcka så här. 
Jag tackar Gud för livet, för allt! 
Vad framtiden för med sig vet Gud allena och i hans händer fortsätter jag att lägga alla min dagar.

h ä l s n i n g a r



Ibland har man ett sånt flyt, allt bara blir som man har tänkt sig. Gröten brändes inte i botten, julstjärnasplattorna står på upptining, pepparkaksdegen likaså - klara för bakning. De nya kuddöverdragen var färdigt sydda och passade perfekt till innerdynorna och jag slapp "sydilemmat" - se här.
Vet ni vad som skulle vara pricken på i:et denna fredag?! jo, att lamporna i fjolårets stjärnor skulle lysa! Då skulle lyckan vara total, och om en god fé skulle uppenbara sig och städa upp röran.

Hälsningar från en dam mitt i livet- eller jag menar mitt i köket.

f ö r b e r e d e l s e r

Jag förbereder mitt trettiårskalas som ska firas i helgen, jag bakar och bakar. Limpor, pajer, julstjärnor, pepparkakor, rockyroads och lite annat. Imorgon ska jag koka risgrynsgröt. "Ris alá malta" bidrar ju till lillajulstämningen. Städningen har jag inte hunnit fundera på men vad syns i kvällsmörkret? nothing! Imorgon hänger jag upp stjärnor i fönstren och gillar läget trots att jag på självaste födelsedagen måste upp klockan 6 och styra kosan till jobbet. 
Fast ska jag vara helt ärlig så gillar jag inte att fira mig själv, när jag tänker på mig själv i centrum börjar jag nästan må illa. Att ta emot gåvor är inte heller min starka sida därför har jag sparbössan för missionen framme, jag sparar pengar till en signerad kyrkbänk i Sibirien. (för att få in pengar till kyrkan i Sibirien så har de kommit på idén att man kan "köpa/signera en egen kyrkbänk" som blir signerad med en bibelvers enligt önskemål) Du kan läsa mera om detta här och härBibelversen jag kommer att välja blir troligtvist denna : Som hjorten trängtar efter vattenbäckar, så trängtar min själ till dig, o Gud. 
En annan fin gåva som jag också ska få är av svägerskan Hanna som lovat att baka två gräddtårtor till kalasen (vi har delat upp min och Jensas familjer på skilda dagar eftersom vi är så många), bara tanken på att själv fixa sådana får mig att närapå svimma.......hujedamej!

* * *

Medan jag förbereder kalas så får många i min bekantskapskrets förbereda sig för begravning. En ung trosbroder blev svårt sjuk och avslutade sitt liv. Nyheten kom som ett slag för oss alla och tunga moln hänger över nejden. Man kan inte fatta det tragiska. Mina tankar går ideligen till hans familj och nära släktingar och vänner. Deras djupa sorg kan man bara ana. Vi får be att Gud ger dem kraft. Kraft att orka andas, kraft att orka leva, kraft att orka tro och kraft att se framåt. Framåt mot återseendets stund i Himlen. Pojken arbetade på "vårt" företag och stämningen mellan arbetskamraterna är säkert tung. Må Gud ge också dem kraft att orka arbeta vidare. 

Blott en dag, ett ögonblick i sänder
- vilken tröst, vad än som kommer på!
Allt ju vilar i min faders händer,
skulle jag som barn väl ängslas då?
Han som bär för mig ett faders hjärta
giver ju åt varje nyfödd dag
dess beskärda del av fröjd och smärta,
möda, vila och behag.

e n v i s


Hon är envis vår treåring. Men hon är väl inte det enda barn som har öppnat alla luckor i chokladkalendern innan 1:a advent ens har börjat. Själv orkar jag inte riktigt ta striden nu denna vackra måndagsmorgon. Man ska ju välja sina strider om man kan.

Har som bäst "limpdeg" på jäsning, hur de ser ut då de är färdigt gräddade ska bli spännande att se. Man vet aldrig då det gäller Maria och bakning. Under tiden skulle jag riktigt bra kunna korta av Ediths gardiner så skulle hennes rum vara klart, men det nappar inte riktigt. Ja förresten, tapeterna räckte just och just. Ska visa bild senare...

t a p e t s e r a


Äntligen kom tapeterna, nu ska jag bara leta efter tapetklistret och penseln. Kul.
Det värsta som kan hända nu är att tapeten inte räcker till hela väggen...och det har jag på känn! 
- att den inte räcker alltså. 
Återstår att se.

k ä r l e k e n


Kopierade texten från FB eftersom jag tycker den är så fin.

...kanske är jag lite sentimental eftersom jag umgåtts med min man mindre än två timmar denna vecka...imorgon blir första kvällen tillsammans. Sen på lördag fortsätter avskildheten.
Så kan vissa veckor bli.

p y s s e l t a n k a r


Ikväll har vi diskuterat pyssel på hem och skola mötet. Vi ska pyssla med barnen inför "julfestförsäljning", riktigt roligt ska det bli! Bilden av granen hittade jag på nätet och tanken är att vi ska göra likadana och sen spraymåla med nån vit "snösprej" och så en stjärna på toppen såklart!  En sån gran skulle jag gärna ha hemma på bordet under jultiden. 
Jag tycker det är så roligt att börja fundera på julpyssel nu, nånting trevligt behöver man ju sysselsätta sig med under dessa beckmörka kvällar. Var är den vita snön som borde lysa upp landskapet?!

Så gott, så enkelt


Igår blev vi bjudna på trerätters. Lunch, kaffe med dopp och middag och så en kaffetår till efter middagen. Man skulle nästan tro att Linda och Jonas fått långväga, fina, gäster! Men nog är det ju ganska långt mellan Esse och Näs, strax över 30 km. Lite för långt tycker jag och barnen, vi borde bo på cykelavstånd.

Nu ska jag dock skala potatis och koka egen mat, det finns ju en gräns för hur bortskämd man får vara! Snart bär det av på kvällsskifte igen (har tre kvällar denna vecka *pust*)

Allt har sin tid


Hör på sammankomst från Bosund bönehus, Salomos ord i Predikaren var texten för kvällen. 
Djupa ord som man får begrunda. 

w c



Fredagsmys på wc låter väl mysigt. Åtminstone detta blir verklighet för mannen som ska lista färdigt myshörnan. Sämre kan man ha det.

Har förresten haft en riktig gemytlig dag med Linda och syrran. Blev bjuden på mat och annat trevligt.
Fredag i all ära men imorgon ringer dock klockan 06:00 och det avtar ju glädjen inför helgen lite...men bara lite! Jag får ju ha vackert under fötterna då jag kissar iallafall. (kaklen är svarta, på bilden ser de gråa ut)

Ha en trevlig helg och kissa försiktigt så det inte sprättar på golvet.

genialisk idé


Denna fina skylt hade Ivar gjort åt sin pappa på fars dagen. Tyst, pappa sover. Problemet är nog bara att den egentligen aldrig kommer till användning. Tillfället då pappa sover samtidigt som barnen är vakna inträffar lika ofta som att barnen frivilligt skulle stänga av datorn utan uppmaning. Aldrig.

Jag hoppas på en likadan skylt i knallrosa till mors dagen och då ska den minsann testas alla tider på dygnet! Det ska övas så mycket att barnen till sist fattar att när skylten är uppe så gäller regeln: tyst, mamma sover! (jag brukar dock inte sova/vila dagtid men en så sak kan man väl snabbt ändra på...?? lite tupplurar nu som då sitter väl alltid bra)

Men idag är det dock nåt helt annat än tupplurar som kallar, ska snart infinna mig i jobb med en axel/nacke som värker. Men att sjukskriva sig känns inte som ett alternativ, det gör däremot värkmedicin. Vilken elakhet som nu ska ut får man ju fundera på...(ni har väl hört om uttrycket när nån har smärta - Det är elakheten som ska ut. Elakt, jo jag tycker också det!)

Förutom jobbskiften så har jag mycket annat på G, bla Monas missionscafé skall flytta till det röda huset bredvid hotell epok. Nya namnet blir Missionsmagazinet. Jag är involverad i detta och ska skriva ett skilt inlägg om magazinet, för vi vill gärna ha hjälp av just dig om du känner att du vill bidra med din dyrbara tid. Mera om detta senare, så håll utkik på bloggen. Men jag kan meddetsamma efterlysa ett litet barnbord med stolar/bänkar där barnen kan sitta och pyssla vid magazinet. Vet du nån som har ett överlopps litet möblemang så hör av er!
maria83bjorkskog@hotmail.com

b e s ö k


Jag har just stått ute en stund med gummistövlar och vinterjacka. Vilken sk*t äckligt väder vi har, det är kallt, vått, höstigt och mulet omvartannat. Gårdagens solsken kändes som ett mirakel. När jag kom in tillbaks med kalla fötter så hade vi besök av en viss filur som ville påminna mig om att jag borde fundera ut nåt roligt att fylla tomtekalendern med till advent. Tiden går ju rasande snabbt och snart är det 1:a advent. Vad har ni tänkt er i adventskalendern i år?? godis är bannlyst i vår familjekalender! Tandtrollen jublar ändå tillräckligt ofta i våra munnar hos oss! Ett år hade jag köpt storlego där vi dag för dag byggde upp "motivet". Ett annat år hade jag fingerdockor från Ikea och andra figurer som vi plockade in i ett hus byggd av en pafflåda, som barnen hade dekorerat, och så hittade jag på olika historier varje dag det kom en ny figur till höghuset. Uppskattades av barnen. Ifjol var jag så lat så jag gömde tomten i skrubben och låtsades inte om att han existerade. Så dum ska jag inte vara i år....så ge mig era tips, snälla! (luckorna är ganska små)

tapeterna tog fast



Tapeterna tog fast och har inte ännu ramlat ner. Så här såg rummet ut innan. Ruth är nöjd med sin nya vägg och jag hoppas Edith blir lika nöjd då hennes rum blivit tapetserad. Men half moon tapeterna är rejält försenade och jag få känna på vad ordet tålamod innebär. 

Inte jag också



Jag brukar orka hålla mig till adventstiden innan jag börjar ta fram stjärnor och ljusstakar, så kanske jag stoppar denna i skåpet ännu några veckor. Igår var jag till min kusin som bor i en nybyggd parhuslägenhet (en riktig mysig och fint inrett hem) och då hade hon denna ljusstake på köksbordet. Och där kändes det sådär lagom höstmysigt och inte alls jul juligt! Ljusstaken hade hon fyndat för 9 euro vid jysk och idag fyndade härmapan en likadan. Men, tja...den sprider lite julstämning hos oss så jag tror nog att den får gömma sig i skåpet ett tag. Gillar modellen så den blir nog en favorit detta år!

Nu ska jag snart börja ställa mig till föräldrarmötet i Punsar bönehus. Mannen panelar wc:n för brinnkära livet och barnen är sådär lagom gnälliga och kvällströtta. Mysfredag med andra ord. 

b u !


Igår hade vi i Hem och Skolans styrelse ordnat en svenska dagen fest. Vi hade ett ganska enkelt program med mycket allsång, sång av elever och en solosång. Inget långt festtal denna gång. Vi kom på idén att starta festen med en liten sketch. Jag spelade en rysk dam och jag glömde bara hälften av orden som jag hade planerat att säga och hade fel ändelse då jag frågade om de förstår.  Förstår ni = вы понимаете? Och jag sa  вы понимаю? (ändelsen för jag)
Vi hade förväntat oss ca 200 pers men festsalen blev proppfull och vissa fick sitta på utsidan. Det är så roligt att folk ställer upp och kommer på en fest en vanlig onsdag kväll. Som avslutning hade vi tårtbuffé och min enda tanke under kvällen var, månne tårtorna räcker åt alla? Det gjorde de och ingen behövde gå snåla hem *slurp*

Klänningen lånade jag av mormor, hatten likaså. Det är så roligt med utklädningskläder och att vara med i sketcher. Att framträda inför publik sådär helt seriöst är inte riktigt min grej...men får jag spela nån "halv dum dam" då går det bättre. Ha haa, jag känner väl igen mej i den skepnaden.....