![]() |
Ibland kommer ögonblick mitt i vardagen då jag liksom stannar upp och får en sådan längtan till Himmelen. Är så tacksam över att denna längtan finns. Så glad. Idag dök himlalängtan kraftigt upp när jag torkade av köksbänken (borde istället ha torkat av fönstret ser jag nu på bilden) och hörde när Tommy Körberg stämde upp i "Stad i ljus" i radion (här kan man lyssna på den fina sången med text). Det var just den sången som fick minuterna att liksom stanna upp och jag fick reflektera över livet och livets mening. Livets slutdestination. En dag får jag faktiskt bo i en stad i ljus. I Himlen. Där allting är oändligt och alla gränser har för evigt suddats ut. Men när man läser texten till "En stad i ljus" så är den lite flummig fastän den ger en längtande känsla och låter så fin. När det gäller tron och Himlen så finns det inte något som är flummigt utan det är raka rör som gäller. Guds ord. När man talar om Himlen så talar man inte om "ett land utan namn. "Vi har vårt medborgarskap i himlen, och därifrån väntar vi Herren Jesus Kristus som Frälsare" Fil 3:20. Ibland får vi se upp med det som är "nästan kristet". Nu syftar jag inte bara till denna sång utan mera överlag. Jesus är miraklet i våra liv och Han har gjort det möjligt för oss att en dag få tillhöra Himlens människoskara. Men först måste vi inse att utan Jesus så lyckas vi inte. Vi måste kunna erkänna att vi är syndiga människor i behov av frälsning. |
I ljus
I d e n t i t e t s g r a v
![]() |
Fredag. Yes. Och imorgon "får" jag vara hemifrån hela dagen. Yes en gång till. Är man mycket hemma så är det extra roligt att fara bort. Såklart. |
![]() |
Nu blir det lite kaffe och choklad. Den första biten fixade Seth....han är alltid så snabb att skuffa sin pinnstol till köksön så fort nåt intressant händer där. Och *harkel* när mamma står i köket är det alltid nåt intressant på gång. Förresten, hör gärna på morgonens andakt på arenan, här. Det kändes precis som om den var ämnad åt mig och kanske du känner det samma då du hört (eller läst) den. Citerar från Marica Enlunds andakt (det blev långt för jag kunde inte lämna bort något *blink*): "Får jag fråga, hur ser du på dig själv? Det händer ju att vi tänker på oss själva eller ser på oss själva utgående från nåt vi varit med om i historien. När vi talar om andra så gör vi det också helt omedvetet. Ni vet, "familjen som alltid haft det så tufft" eller "den utbrända mannen" eller "hon med dyslexi i skolan" eller "han den där före detta alkoholisten". Det här är ju helt vanligt prat och någonting som man gjort genom alla tider. Det fascinerar mig hur Jesus utmana dom människor han mötte. Bara det att Jesus kom in i ett rum så fick folks historia att blekna. Han spränger folks identitet, folks negativa identitet. Identitet som blivit som en trång grav för dem och det exploderade i dess synliga utrymmena men också i de osynliga rum där Jesus gick in. Han gav, kort sagt, vanligt folk på gatan en ny identitet. Tiggare kastade av sig mantlar som hade varit som ett tecken på att man var tiggare på den här tiden. Kvinnan med låg status som blivit utnyttjad blev kallad vid sitt rätta namn av Jesus. Och Jesus ville äta middag med mannen som alltid hade tagit pengar av folk. Tiggare, tjuvar - allmänt jobbiga människor behandlas med kärlek och heder. Men också med en kraft som spränger deras egna och andras uppfattningar om dem. För att inte tala om Lasarus, han den där döda Lasarus. Tala om negativ identitet. Här är det ju bokstavligen fråga om en grav och Jesus ställer sig framför Lasarus grav och ropar: Lasarus kom ut! Lasarus blir behandlad som en vän med ett namn, inte som en död. Jag gillar det här Jesus sättet. Hans sätt att behandla människor. För andra kan ju kalla oss det ena och det andra. Tänka det ena och det andra om oss. Mer eller mindre smickrande saker. Och den befrielse som hände runt Jesus på gator, på torg, vid brunnar och uppe i träd så det får sitt stora JA och AMEN i en uppståndelsekraft som gör att jorden och gravar skakar. Och den här uppståndelsekraften så den utmanar inte bara gårdagen utan också dagens och morgondagens identitetsgravar. Och det betyder någonting. Det betyder att vi är fria att gå ut ur en identitet som är trång och gammal och som håller oss fånga. Vi är fria att lämna vår egen negativa bild av oss själva utgående från vad vi varit med om. Och vi är fria att släppa taget om andras åsikter och väldigt goda minnen från historien. Så när du ser på dig själv idag, i bilen, i hallspegeln eller i badrummet. Titta dig djupt in i den Guds spegel som i Jesaja säger "Jag har kallat dig vid ditt namn. Du är min" |
Vändagen på stickan
v ä n n e r
![]() |
Dessa två. Alla borde få ha sådana på fönsterbrädet. |
Koka kaffe på en spik
V Ä N D A G S K O R T
I mitt hjärta
![]() |
Ibland tar jag fram vår egen bok "På väg" och läser några texter. Idag läser jag Evas text om att bevara och begrunda i sitt hjärta (tack Eva för att du delar med dig av detta). Jag tycker om textens innehåll och den ger mig själv en viktig lärdom och eftertanke. Jag får tänka på att vissa ord som jag får från min Gud inte är ämnad att delas vidare. Att vissa delar bara är ämnade för mig själv. Att låta det finnas mer på insidan än det jag väljer att dela med mig åt andra. Att verkligen försöka ta mig tid att begrunda innan jag delar vidare åt min nästa...det är inte alltid så lätt då man är en ivrig typ som jag. Jag får igen be Herren om vägledning här. Att Han uppmanar mig vad som är ämnad för mig själv och vad som är ämnad åt min nästa. En sak som jag vet att jag inte ska spara på utan istället vara flitig att dela med mig av är ju evangeliet - Guds erbjudande om förlåtelse och ett evigt liv. Detta evangelium gäller ju alla människor i hela värden och vi får inte tröttna på att dela med oss av detta - Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde son, för att den som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv. Joh 3:16 |
Det jag har
Han står bara där och ler.
Mysfredag...eller så inte!
En stor dos Kristi kärlek i våra hinkar
![]() |
Igår på morgonen när jag hörde på andrum så tyckte jag att liknelsen med våra personliga bägare eller hinkar var så talande och jag fick mig riktigt en aha upplevelse. Jamen så är det ju, fastän den egna bägaren är full av Kristi kärlek så behöver vi ändå be om mera och mera så att den genom oss kan flöda över till andra. Vilket härligt tankesätt! Lyssna gärna på andakten här. Citerar några rader från andakten: "Vet du hur värdefull och älskad du är? Vi behöver nog alla få höra det gång på gång. Vårt inre är som en bägare eller hink som behöver fyllas på. Idag är min önskan och bön att du ska få en riktig stor dos av Faderns kärlek rakt in i din hink. Om bägaren eller hinken redan är full så ta emot det för då rinner det över genom dig. Om den är halvfull så ta emot det för då behöver du det för din egen skull, för att orka och för att må bra. För att leva och inte bara överleva. Och om din hink är på väg att bli helt tom ja, då är det här verkligen din dag för en dos av Guds kärlek. Ibland är kärleken så nära, så ofattbar, gratis och självklar att vi missar den" |
Han som hör och ser
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)