kunde inte ha sagt det bättre själv


 
för en tid sen så hamnade jag på Kvintettbloggen  och läste alla intressanta inlägg om Afrika och hamnade sen på detta inlägg...och när jag läste raderna var det som om det var mina egna tankar...förutom detta om att hyra in en häst till födelsedagskalas, jag har nämligen alltid varit steget längre och velat köpa mej en egen sådan.
 
men för övrigt - Maria i ett nötskal
nu, just denna onsdag, är det rad nr 7 som är på tapeten
 
- att dra igång tjejgrupper i församlingen
 
eller rättare sagt - ordna bibel- och bönegrupp för kvinnor i vårt bönhus. (vi har redan en bibelsamtalsgrupp som min man brukar delta i, och som han uppskattar, men jag upplever att detta tyvärr inte uppfyller mina behov) Förutom bibelssamtalsgruppen i vårt bönhus så har vi ju gemenskapskvällarna som ordnas för alla kvinnor, dessa kvällar är också väldigt givande men de blir ju inte lika personliga då man samlas kring 300 personer varje gång. Det blir mera som föreläsning (i positiv bemärkelse dock).
 
nu är tanken om bilel- och böngruppen en sak som jag ventilerat med två andra "glödande själar". och hur detta slutar vet Herren allena. Han är mitt bollplank och vet hur jag känner, och hur vi ska gå vidare.
för dem som inte vet så är jag medlem i Punsar bönehusförening, vi är en förening med många medlemmar och där finns bara fina människor men med olika synpunker, behov och förhållningssätt. och jag är en av dem som tydligen har ett större behov av att träffas, be tillsammans, läsa bibeln och annan andlig litteratur.
 
ps. har du några tankar om detta? skulle du delta om vi skulle ordna en sån grupp? hör du till en egen bönegrupp, var? hur fungerar den? hur ofta tycker du att man kunde träffas?
är detta nåt man ska skippa...och tänka att det är lönlöst, ingen kommer att ha tid med detta?
 
maila mej isåfall gärna eller skriv ett inlägg. tack på förhand!
 
tillsammans är vi rikare!

12 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Maria.
Jag hade absolut försökt delta i en sån grupp i Punsar! Har med syster länge funderat på detsamma, men liksom oftast kommer det ju inte längre än så... Tror nog det finns behov för detta.
Ett problem kan väl dock vara att folk inte anser sig ha tid för det, eller att mammor kan ha svårt att komma sig iväg utan barn.
Men huvudsaken är väl inte att bönegruppen är välfylld, utan att det över huvudtaget finns en grupp och att de som deltar verkligen har nytta/hjälp av den.
Jag hoppas att detta slutar med att Herren hjälper dig och de andra "glödande själarna" dra igång gruppen. Jag kan ju dessvärre inte delta pga. det årslånga avståndet på 1000 km, men kan kanske hoppa på nästa höst när vi är hemma igen!

h. biggi

Anonym sa...

Maria räkna med mig!! Som jag har längtat... Var på alpha för något år sen å en längtan efter en gemenskap i församlingen har sedan dess funnits i mitt hjärta. Säger som syrran ovan. Vi har pratat om det i flera år, men aldrig vågat eller kännt oss mogna att starta eller ordna något. /iita

Anonym sa...

En till byamamma är intresserad! :)

Anonym sa...

är jag lite gammalmodig eller hur fungerar böneringen?Visst är det nödvändigt att be men jag tycker att det blir en press på mig om nån säger åt mig att nu just måste du be,för mig känns det som endast ett formulär.jag föredrar att be och sucka till herren i min ensamhet.Job suckade och det hörde gud:svara mig

Anonym sa...

Håller med föregående...att be är jätteviktigt,men min personliga åsikt är att det blir så konstlat att be när de e "arrangerat"..
"gå in i din kammare och be"
När vi har mött svårigheter i vår familj...så frågade en person mej en gång,kommer du ihåg att be för dähär svåra ni nu går igenom?
men ja svara att jag inte orkat be när det har varit dom jobbigaste stunderna..då sa han till mej:gör som Job gjorde,
sucka till Gud,det räcker!

Carina sa...

Hej,

Snubblade in på din blogg via någon annan, via en tredje och kan inte säga att jag vet vem du är, men det hindrar ju inte att jag skriver! :-)

Jag bor i Göteborg med min familj och tillhör en cellgrupp/bönegrupp/hemgrupp/bibelstudiegrupp, ja kalla det vad du vill. Vi är ca 8 kvinnor, vilket jag tycker är ett perfekt upplägg. Inte för stor grupp, om den ska ha karaktären av en intim stödgrupp också. Vårt upplägg: träff varannan tisdag kväll 18:30-20:30. Inleds med en kopp kaffe/té i våra hem (vi bjuder in turvis) samt något som vi kallar "rundan". Dvs vi berättar turvis hur vi har det, hur vi mår, om vi har särskilda böneämnen eller bekymmer. (Man väljer själv hur personlig man är, hur mycket och vad man berättar! Det kan vara allt från oro för en son i skolan, att det är tungt när barnen är ofta sjuka just nu, till att berätta att man känner sig djupt deprimerad och ensam. Man ska naturligtvis inte berätta det som hör hemma mellan två makar i äktenskapet). Sedan ber värdinnan en kort inledningsbön och så har vi litteraturstudium. Just nu läser vi boken "Genom evangeliets kraft" av Mikkel Vigilus (en helt fantastisk bok om att evangelisera) Vi har hållit på några år, och även haft en bok som heter "Jag vet på vem jag tror" av C.F Wislöff. Eller bibelstudieböcker om Jona eller Rut (enkla att börja med!) som bl.a. går att få tag på via www.bv-forlag.se. Vi läser ett kapitel eller mindre, diskuterar och pratar och avslutar till sist med en bönerunda. MAN BER OM MAN VILL! Alla är inte bekväma med att be högt och det är inget tvång heller. I bönerundan ber man för församlingen, varandra, de särskilda böneämnen som togs upp i "rundan", kanske något särskilt som hänt/händer i församlingen osv.

Tycker det varit helt fantastiskt! Blanda gärna så att ni som träffas inte bara är bästa vänninor, syskon osv. som umgås hela tiden, utan även sådana som ni inte känner så bra sedan innan. Så underbart att märka hur systerkärleken och omtanken växer mer och mer för dem du delar så mycket glädje och sorg med. Och naturligtvis: det som sägs i bönegruppen, stannar i bönegruppen! Så att man med öppet hjärta kan dela sina sorger och bekymmer.

Lycka till! Det är en stor välsignelse! Måna gärna om att specifikt bjuda med sådana som ni upplever vara ensamma och "utanför".

/Carina

Lantliga drömmar sa...

Har från och till varit med i olika bönegrupper, men egentligen upplevt att det blir lite för mycket press på att man måste be och bli bedd för... Tanken är bra, men man borde få till det naturliga på nåt sätt, att man ber om man känner för det, och vill man inte så låter man bli/ber tyst för sig själv. Att varva det hela med lite bibelläsning/liten andakt tror jag skulle vara bra, då blir det inte så koncentrerat just på bönen, utan det blir en stund i Guds närhet! :)

Anonym sa...

Här finns en till som absolut är med om det ordnas... Känner själv att jag skulle vara i stort behov av detta.. <3

Anonym sa...

Och jag har mailat dig! Vi har också en själavårdsgrupp/Bibelgrupp/bönegrupp och den har gett massor.

Om man kör en förbönsring eller liknande så har vi haft följande system - om man inte vill be högt så säger man bara "amen" och turen går vidare till nästa. Alltid säger någon bara amen, trots att vi hållit på i många år. Det ska inte vara press. Du får sitta tyst helt och hållet om du vill.

Kvintett-Eva

Anonym sa...

Till Anonyma som tycker det är så konstlat att be när de e "arrangerat"..

jag tror nog dom menar denhär gruppen är menad mest för att man ska samlas kring Guds ord, dela sina tankar och bekymmer om man vill. Det tror ja vi är ganska många som behöver. Det är ju inte alla som vill vara öppen med det men det är ju helt okej.

Det med bönen tänker jag som så: Det hör ju till att man ber när man samlas kring Guds ord f.ex i bönhuset, söndagsskolan, kvinnokvällar osv.Då ber man ju TILLSAMMANS. Fast då ber man ju inte "personliga" böner och det böver man heller inte göra på dessa "gruppsamlingarna". Om du inte vill be öppet så sitter du bara tyst och ber för dig själv. Och om du kännar en dag att du inte orkar Så stannar du bara hemma den dagen. Man ska inte känna något press när man samlas i sådana grupper.När vi hadde bönerunda i vår grupp så var det flera som satt tyst varje gång. Inget fel med det. Håppas du förstår vad jag menar:)

maria sa...

Tack för alla svar, både de som jag fått här, per e-mail och via FB....intresset finns ju så vi ska hoppas och be att vi får ihop en grupp!

Jag tror att vi inte ska fokusera för mycket på bönen och att allt är "arrangerat" så att någon känner press på sig. Det ska vara mera som ett samtal mellan troskvinnor - kring vår tro!

Anonym sa...

se där två eller tre är församlade, i mitt namn, då är jag mitt bland dem säger Jesus.

Jag tror det skulle vara viktigt med en "böneggrupp" , och just som du sa att bönen kanske är en del i slutet/ eller börjanet, men att man
t.ex. ibland kan ta upp olika bibelställen att läsa och diskuttera.

jag gillar denhär iden, fortsätt!