ventilation

Det ena leder ju som bekant till det andra, eller till det femte om man frågar honom. Nu är det ventilation som är på G här hemma och jag får säga adjö till vår klädskrubb i farstun. Nåja, vi har ett stort hus med mycket förvaringsmöjligheter och hellre sorterar jag bort än sparar på allt.

Den som spar han har - fulla skåp och mycket att städa och sortera.

...och lillkillen trivs då borrmaskinen kommer fram. Att köpa en leksaks borrmaskin fungerar knappast längre när han fått testa hur en riktig fungerar. Det känns lite som om vi målat in oss i ett hörn.

På tal om renoveringen så är allt äntligen beställt och vi får snällt vänta tills transportbilar börjar backa upp till gården, det lär ska ta några veckor så nu får vi jag bara snällt vänta. Tålamod är ordet.
Men nu kommer ju påsken emot och vi får lägga renoveringstankar och inredning på högsta hyllan en tid. Jag ser framemot en stillsam vecka med många kyrkbesök, helst skulle jag fara på aktläsningen varje kväll men vi får nog turas om detta år ännu. Nästa år har säkert också lillkillen kyrkvett så vi kan fara hela familjen tillsammans.

Hur känner ni det inför påsken? Har ni också den där känslan av att det är så stort, så stort så man inte riktigt kan omfatta det hela. Det är så mäktigt, så underbart, så kärleksfullt men så sorgligt samtidigt. Jag får nog nypa mig i armen den dag jag äntligen får se Jesus annars tror jag knappast att det är sant.

Nu ser vi en gåtfull spegelbild,
men då ska vi se ansikte mot ansikte. 
Nu förstår jag bara till en del,
men då ska jag känna fullkomligt,
så som jag själv blivit fullkomligt känd. 
1 Kor 13:12