Glöm inte paraplyet, men lämna boken hemma!


HERRE härskarornas Gudvem är som du?Stark är du  HERRE, och din trofasthet omger dig.Du är den som råder över det stolta havet,när dess böljor reser sig stillar du dem.Du krossade Rehab så att han låg som en slagen,med din mäktiga arm skingrade du dina fiender.Din är himlen. Din är också jorden.Du har grundat världen och allt som finns i den.Norr och söder har du skapat,Tabor och Hermon jublar i ditt namn.Du har en arm med hjältekraft, mäktig är din hand,hög är din högra hand.Rättfärdighet och rätt är din trons fäste.Nåd och sanning står inför ditt ansikte.
Psaltaren 89
* * *Midsommaren kom och gick och nu när jag ska skriva ett blogginlägg om den (och publicera denna suddiga svan bild) så kommer bara Davids psaltarpsalm "Herren är min herde, mig ska intet fattas. Han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro"  i mitt sinne. Det är nåt med vatten och den psaltarpsalmen som alltid synkroniserar så bra.Men när jag tänker på villaliv och våra barn, eller främst på den yngste, så passar inte psalm 23 så vidare bra in. Det var långt till lugn och ro och jag smålog då vi packade ihop våra väskor (efter två nätter vid stjäre) och observerade min mans bok som låg orörd längst ner i väskan.
I sin hoppfullhet hade han packat med sig en bok.
Jag, å andra sidan, tänkte att om jag inte tar med nån bok så kanske ett tillfälle för bokläsning skulle ha kommit...vilket skulle ha betytt lugn och ro.Lite som att packa ner paraplyet så det säkert inte börjar regna.Har man glömt det hemma så regnar det garanterat.
Nu ska jag sopa upp gurkbitarna som killen spottade ut innan de torkar fast och jag måste använda skurborsten. Man måste ju förhindra att bli överarbetad så långt det går. Är faktiskt ensam här hemma nu (han som fyller två nästa vecka sover utanför vardagsrumsfönstret) och det är första gången på detta sommar"lov". En tjuusig känsla eller gorr skönt som Lina skulle säga.

Inga kommentarer: