däckat sällskap

Javisst kom sig dessa två turturduvor till Stockholm och hem igen. Till Lindas stora glädje ska jag härmed lägga upp bilden som hon tog i smyg. Framöver ska jag alltid hålla munnen stängd ifall paparazzi är i farten. Undrar vad vi tittade på förresten? Det kan ju inte vara barnen! Nej, inte då vi var borta i ett och ett halvt dygn. 

Nu, däremot, ligger jag i sängen och läser lite själavård med ett totalt däckat sällskap. Seth sover eftermiddagsvilan och Ruth är i dagklubben och de andra två "mårar på med sitt". Min man fick sätta sig på flygplanet igen och jag, som tycket det var superkul att åka dit upp bland molnen, skulle gärna byta med honom (fast hans arbete är ju inget att vara avis på så visst visste Herren hur han skulle fördela våra uppgifter hos oss).

Solen lyser från en klarblå himmel och jag hade helt glömt bort hur stark den är och därmed lockar sängen mera än terrassen. Det blir att leta fram några solbrillor så småningom om jag alls menar odla fräknar på näsan denna vår...