e n s a m



Alltså det här känns ju helt otroligt overkligt. Jag sitter här ensam, här är så tyst så jag hör hur klockan tickar, kylskåpets surrande och hur en traktor fräser iväg längs landsvägen! Nova tassar på i huset och jag hör att hennes tassnaglar borde klippas igen. Det är sjukt tyst. Härligt tyst.
Och vad gör jag? jo, jag loggar in på FB kollar Berits fotoalbum från vår senaste resa och kan inte låta bli att visa två av hennes bilder här på bloggen också. Och fastän jag avskyr att vara på kort så är det ju ändå roligt att bli påmind om att man faktiskt var med. På den översta bilden sitter jag med mina bästa "rysslandsmedresenärer ever" mina kusiner, systrarna, Mikaela och Katarina. Fina minnen från resan dyker upp.

Nu borde jag plugga lite - om 45 minuter rattar jag iväg till stan för att vara med på ryskalektion (fast helt ärligt så är motivationen på noll, borde nödigt fara på en motionsrunda istället). Da svidania!

uppdaterar (ifall nån tror att mannen är på "egentid med barnen") att de två yngre barnen är vid Johannas på andra sidan vägen och Edith hos en kompis.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Och.... Tack för att just du var en av medresenärerna.... Härligt att få blicka tillbaka.. O minnas.. Ha det gott... Hoppas medresenären hänger med på lördag!! H. Mikaela

Anonym sa...

Ser ut som om Britta är ung och med där!
Säkert härliga resenärer!
Lycka till med ryskan