farväl Rosett

Vår fina Rosett.
Nu finns hon inte mer.
Redan för över en vecka sedan så ville hon inte äta eller dricka och sedan dess har vi försökt med allt i samma takt som hon har magrat (vissa dagar har hon ätit lite och hoppet har väckts att hennes mående svänger). I morse lade hon sig på golvet i vårt sovrum och drog sitt sista andetag. Jag stängde dörren om henne och ringde mannen och han fick komma körande från jobbet bara för att flytta bort henne. Nu får jag trösta barnen med att vi kan ta en ny kattunge då vi hittar en passlig (jag har vissa kriterier på kattungar. Den ska vara svart, vit eller svartvit. Inga grå-bruna sprickliga och inga "gula"). Dessutom har vi ju frassen Blixten som varit trogen oss i sex år och hunden Nova så det finns djur att pyssla om ännu hos oss.

Sånt hos oss denna onsdag då jag är tacksam att vi inte behöver sörja nåt annat än en katt. Djur är djur och människor är människor. I denna stund sitter många mammor med sitt barn i famnen som sakta tynar bort på grund av näringsbrist.

Allt är relativt.