den bästa leken



Igår fick vi en riktig känsla av höst. Ni vet, då barnen leker hejvilt och tar beslag på halva hushållet och man själv går runt som en hackhöna och påminner dem om att varje pryl som plockas fram skall tillbaks på det rätta stället. När mannen sen kommer hem efter sin 11 timmars arbetsdag känns det som om han varit borta i tre dygn. Minst.
Konstigt att tiden under vissa dagar känns så utdragen. Nu när jag tänker på en höst här hemma mellan köket och soffan så känns det stundvis lite tråkigt. Det börjar smaka trä. Men till all lycka så brukar guldkornen i vardagen glimma oftare än man tror.

Sånt hos oss då helgen knackar för dörren. Kållbymötet är på tapeten och det ser jag fram emot. Hoppas bara att regnet hålls borta.
Nu ska jag koka gröt åt Seth. Han som går runt och gnagar på den sista biten av osten. Osten som är för tunn för att skära ostskivor av men för tjock för att ha som pålägg på bröd. Perfekt åt killen med andra ord.  
 

1 kommentar:

Linda sa...

Lekande barn är nöjda barn ��

Oftast är det värt att de "ödar".

Jag tycker inte om hösten,vet inte varför men den känns mest som en språngbräda mot mörk och iskall vinter.
Fast tända ljus,brasa i spisen och en filt runt sig i soffan är inte helt fy skam Heller. Och höstfärgerna ute!
Gäller att söka guldkanterna ��