ordningen är återställd
och syrran är och vilar upp sig (efter att ha tagit hand om vår tvååring i 3 1/2 dag) på jobb!
och jag, å min sida, hade glömt hur envis vår tvååriga dam är (vem annars är så envis och ska sparka med sparkstötting till postlådan trots att gruset bara knastrar under medarna)...krav efter krav ställer hon medan jag funderar hur jag ska tackla kraven. ska jag bli riktigt arg, eller köra med ignoreringsmetoden och låta henne tjata tills hon tröttnar eller ska jag ge med mig för att slippa höra tjatet och tänka att trotset växer bort...och visst är det en tjusning med "tvåårstrots", de är så roliga på sitt sätt då vet precis var skåpet skall stå! man får minsann sig ett gott skratt flera gånger per dag!
i skrivandets stund (då elia sover och jag har nybryggt kaffe) så har hon klätt av sig och ska och duscha pikolite bara! och så visar hon med pekfingret och tummen (som en nypa salt) och med bedjande blick hur pikoliten dusch hon menar ta! ordningen är som sagt återställd, kaffet har kallnat och katten jamar efter mat!
4 kommentarer:
du har säkert inte märkt att namnet på er granne syns på postlådan... kanske bäst att redigera bort det...
ha det bra.. njut av solen!!!
nix, det hade jag inte märkt...
Oj Maria skönt att höra att ni också har en trotsfröken i huset som vet exakt vad hon vill,vi har ju våran Moa som vet vad hon vill och trotsar för det mesta. Tröstar mig med att det förhoppningsvis nog ger med sig nångång,men ibland är det tufft och man vet int riktigt vad man ska göra som du skrev,bli riktigt arg,ignorera eller ge med sig inte lätt att veta alla gånger. Nåjaa det är bara att ta en dag i taget. Och som tur finns det bra stunder mellan varven som gör att man ändå orkkar med denna trots..:)
Sandra, visst är det skönt då man vet att man inte är ensam på denna jord med trotsiga barn :-)
men dom är ju så härliga!!
Skicka en kommentar