f a r v ä l



Om hemmet en sång jag vill sjunga, min eviga boning är där.
Bland alla Guds helgon och under jag vilar från jordens besvär.

Det hemmet är icke i världen, o nej, det är fjärran dit opp.
Jag är nu blott här uppå färden, där avtager tårarnas lopp.

Dit Jesus och vännerna fara, där träffar jag alla till sist.
En underbar, underbar skara mig väntar i himlen förvisst.

Av glädje där röres mitt hjärta, ty tårarna rinner ej där.
Mig kan ingen nöd eller smärta mer nå i det hem jag då är.

Här ofta nog färden mig leder fram genom blott tårar och kval,
nu därför av hjärtat jag beder: Tag mig snart från suckarnas dal.

Idag har (nästan) alla barn, barnbarn, äkta hälfter och barnbarnsbarn varit och tagit ett sista, personligt, farväl av vår kära Pirkko Anneli. Vi var en stor skara och sorgen kändes tung. Nästa lördag blir det begravning. 

Inga kommentarer: