s k r i k a r g

nu - precis just nu, när jag tar sista ostskivan som efterrätt efter lunchen, så upplever vi lugnet efter stormen! stormen började när vi var ute vid syrrans och lilltjejen bara halkade, föll på isen och var på allmänt dåligt humör, hon grät, knällde och kinkade. jag blev väldigt irriterad (jag skulle ju sitta på deras soliga terass och snack strunt med syrran och svägerskan) och slängde ur mej saker (som man ångrar efteråt) som att jag har den gnälligaste unge i hela världen och längtar tills jag är 40 + och inte längre har småbarn!!......men varför vill man vara 40 år när man är 28? - jo, eftersom det inte alltid är så rosenrött och härligt att vara hemmamamma! det kan vara så frustrerande och jobbigt så ibland vill man bara sätta sej ner i snödrivan och skrika som den värsta 2 åringen och aldrig med stiga upp! (okej, man kunde stiga upp ur drivan då den smältat bort och man får ta fram hängmattan och ligga där istället).....men som den behärskade mamma man är så skuttar man hela vägen hem med en unge som tjuuutar över hela byn och väcker upp alla dem som hade tänkt ha en sovmorgon denna onsdag morgon!

min bästa tid är nu, heter det ju....visst. sure. jag bävar för framtiden om min bästa tid är nu - åtminstone känndes det så imorse, ni kan ju fråga mej igen på em (då lillan sover)....då kanske jag skriver under uttrycket....min bästa tid är nu!

1 kommentar:

Anonym sa...

Ja du, Maria! Sånt är livet, det är att börja om hela tiden, med ny ork, energi o tålamod. Trösta dig med att det blir nog bättre. De blir större (även utmaningarna...)

PS Du har en fin förmåga att lägga ord på vardagslivets knasigheter. Läser dem alltid leende o igenkännande...
moster M