r y s s l a n d


här väntar vi med spänning på att ta oss genom den ryska tullen. och sen, ungefär 4 meter efter gränsövergången, kunde vi märka skillnaden mellan Finland OCH Ryssland. skräp överallt, skog som misskötts - eller rättare sagt inte skötts alls. dåliga vägar och fallfärdiga hus.
vi besökte St Petersburg där minst 4,8 miljoner människor bor. jag kunde inte sluta förundra mej över alla höghus, de var så många, så många och så fallfärdiga.

vi besökte fina kyrkor (Isakskatedrelen, Mariakyrkan, Blodskyrkan och Jaamakyrkan) med guldutsmyckningar och vackra målningar och så besökte vi gamla åldringshem med stora renoveringsbehov där människor som inte finns bor, alltså gamla människor som inte har nån identitet. vi fick sjunga med barn som saknar hem och föräldrar och som har sett saker hända i deras liv som vi inte ens kan föreställa oss. bilden högst upp till höger är en 8 årings hela liv - en säng, lite leksaker och en egenmålad tavla. mina tankar for till mina egna barn hemma som har så mycket kläder, leksaker och snygga rum. det kändes orättvist. och så tänkte jag på diskussionerna som råder inom åldringsvården här hos oss, tex hur ofta vi ska byta hanskar då vi tar hand om de gamla.......där, på det ryska åldringshemmet, hade de för ngr år sen fått påslakan till sina sängar.

vi hade många andakter, bönestunder och sjöng mycket. vi delade Herrens heliga nattvard och hade en stor gemenskap med de ryska människorna. vi delar samma tro, och när vi sjöng samma sång men på tre olika språk (svenska, finska och ryska) så lät det väldigt mäktigt.
vår resa avslutades i Estland där vi sov två nätter på Toila spa. det kändes väldigt konstigt att avsluta en resa i ryssland där man sett så mycket fattigdom med ett lyxspa........och glädjen att få sitt hår klippt för ynka 10 euro kändes ytligt!Att sen ta avsked av alla som man delat denna minnesvärda resa med var väldigt vemodigt....vi hade en sån fin genemskap där ålder och språkskillnader suddades ut. vi var en hel familj med samma Himmelske Far.
denna sång sjöng vi bla. sionssånger 94

I den sena midnattsstunden står vid hjärtats dörr än en trogen vän och klappar såsom ofta förr.
 Står han våt av nattens droppar utom dörren än eller har du slutligt öppnat för din bäste vän?

Döden klappar ock på kojan och på kungens borg. Fåfängt då du stänger dörren för den bittra sorg.
Jesus väntar, mild och tålig, men du öppnar ej. Döden klappar kan du stänga ock för honom? Nej!


Ack, då ropar du kanhända: Herre, släpp mig in, öppna för mig pärleporten, jag också är din!
 Tänk om då han skulle svara i den mörka ängd: Du för mig ej ville öppna, nu min dörr är stängd!


Dock, du hör ju honom ännu klappa på hos dig. O så öppna då med glädje, dagen närmar sig!
Dagen som skall allt förklara i dess rätta ljus. Må ock du ett rum då finna i din Faders hus!

4 kommentarer:

Sofia Ö sa...

Låter som en intressant resa! Skulle säkert vara givande för alla att se.

Lundagård sa...

Säkert en intressant och känslosam upplevelse. Fina bilder! Skulle gärna åka någon gång med Purmo Drängstuga till St:petersburg och de barnhem de brukar besöka.

Linda sa...

Säkert en givande resa!

Skönt att höra att ni hade roligt och kom hem med fina minnen.
:-)

Lantliga drömmar sa...

Verkligen en annorlunda och säkert minnesvärd resa! Kan vara bra för alla att få se hur bra vi själva har det, och hur svårt andra kan ha det... Man får liksom perspektiv på saker och inser vad det är som verkligen har betydelse här i världen och i livet...!