Det kan jag leva med


Tänk att jag alltid lyckas -

med att misslyckas!

Men det kan jag leva med, att inte kunna baka alltså. Denna gång har jag lyckligtvis en förklaring till att mockarutan blev torr, knaprig och platt. Jag glömde nämligen att sockret skulle vispas med äggen och hade redan rört ner det i mjölet. Vad vi bjuder på eventuella gäster denna helg har jag inte en susning om, kanske gubben kladdar ihop något ikväll då jag är i jobb!? Men den chansen är nog lika stor som att jultomten skulle ha med sig julklappar åt barnen utan att jag måste yra runt i butikerna.

2 kommentarer:

Lena sa...

Jag lyckas också alltid misslyckas...

Just nu har jag "bakstrejk" och vet du, det går så bra så! Det finns ju en massa människor som har det bakning som yrke, nån måste ju köpa också! Och till kaffe duger det med kex!

maria sa...

Ja, så är det...nån ska ju konsumera butikernas bakverk också ;-)