Allt är förfängligt

 

Och så lade sig tystnaden i stugan och jag kokar enbart två koppar kaffe, en åt mej och sen en påtår åt mig. Gästerna, underbara sådana, körde just vidare norrut. Edith och Ivar for till simskolan. Ruth pysslar med sitt och lillen sover och han som firar semester for i jobb. Skönt. Nu sitter jag här och provsmakar lite av godiset som de gav som gåva "for the kids" och känner mig precis som den snåla mamma jag är. Inget nytt under solen hemma hos oss alltså.

 

På tal om "inget nytt under solen" så går mina tankar till predikan som Kurt Hellstrand höll på söndagen om kung Salomo med text från predikaren 3: Allt har sin tid. Har ni tid så ska ni lyssna på den bandade predikan, här (sö kl 13). Rekommenderar varmt. Jag vet att många tycker att predikningar som tolkas kan vara lite svåra att lyssna på medan vi som är vana med tolkning inte reagerar på det. Det blir mera som en repetition.

Kan hon inte sluta tjata om detta möte nu tänker kanske någon och visst, esse mötet har kommit och gått men jag kan konstatera att Guds ord leder till att man vill höra och läsa mera av det samma ordet. Allt annat är ganska fåfängligt. Eller väldigt fåfängligt.

 

Tack och hej. Nu ska Ruth och jag blåsa upp ballonger. En annan gåva som vi fick. En rolig gåva!