kyrkvett

Ikväll var jag till kyrkan med en femåring i hästsvans.
 Om tio år får hon komma med näst.
Typ.

Fattar inte varför jag inte for ensam med Edith så vi hade fått höra i lugn och ro (och så de som satt bakom oss skulle ha fått höra i lugn och ro). Men trots allt så var det en fin stund och jag tror aldrig att man ångrar att man besökt en sammankoms eller gudstjänst. Visst kan det kännas motigt att komma sig iväg ibland (eller som för mig ganska ofta) men när man väl är där så känns det så härligt. Gemenskapen kring ordet.

Ja, det var väl det jag hade på hjärtat ikväll.
Tack och god natt.