högre än mina

Då får man väl förklara 2015 vara till ända. Ett fint, friskt och välsignat år på alla sätt men där sovmorgnar och långa lugna stunder har lyst med sin frånvaro. Ikväll gjorde jag en enkel lista med alla familjemedlemmars önskan inför 2016 och kunde konstatera att vi vuxna inte hade så stora önskningar, mannens mening löd: "bra som det är men mera lästid önskas". Barnen däremot hade vilda önskningar om hästar och sånt (Seth kunde ju inte föra nån talan så åt honom skrev vi "lära sig prata och gnälla mindre") Stackars söta lillplutten vår, han blir så ofta förknippad med ordet gnäll. Lappen lades in i en gammal bok och den får vi läsa sen då vi inleder 2017. 

Vad blir verklighet av de förhoppningar som vi hade denna torsdagskväll då vi satt hemma i soffan med två pringles burkar och iste och tittade på 3 avsnitt av "kändisbarnvakterna"? Den som lever får se, men power park ska det iallafall bli, handen på hjärtat, och Edith ska få en ny taklampa. 

Men annars då? ja, jag får väl stämma in i Jesajas ord. Hur mina önskningar än ser ut inför 2016 och hur häftiga mål jag än skulle sätta upp (eller skippa att sätta upp eftersom nyårslöften är tabu nuförtiden) så är Herrens tankar högre och större än mina tankar. Tack och lov! Himlen är så mycket mer än detta jordeliv. Jag föddes till denna värld enbart för en sak och det är att leva i tro på Jesus och för att uppnå evigheten. Den största önskningen jag har inför detta och alla kommande år är att jag varje dag ska få känna doften och värmen från den härliga himlen. Amen, låt det så ske.

Jag önskar dig också, kära läsare, att du får uppleva samma underbara längtan till himlen.

Nåja, nu ska jag avsluta detta skriveri och ge ryggen rakläge. Att sitta uppefter sänggaveln var ingen vidare bra idé (speciellt inte om sänggaveln råkar vara en gammal uthusdörr). Nej, jag ska blogga dagtid vid köksbordet, annars får det vara. Godnatt.