"fredagsdammsugning" enligt tradition

Fredag när den är som bäst. Lillkillen är som sin pappa och tycker om teknik. Hur en dammsugare fungerar är ju väldigt intressant. Av och på. På och av. Nu sover dock lillen och jag sitter vid datorn och skriver kärlekens språk, i hjärtform, på finska. Den kommer som tavla och vykort till magasinet inom kort. Rakkaus on pitkämielinen, rakkaus on lempeä, rakkaus ei kadehdi, ei kerskaa, ei pöyhkeile, ei käyttäydy sopimattomasti, ei etsi omaansa, ei katkeroidu, ei muistele kärsimäänsä pahaa, ei iloitse vääryydestä, vaan iloitsee yhdessä totuuden kanssa. Kaikki se peittää, kaikki se uskoo, kaikki se toivoo, kaikki se kärsii.
Underbara ord om kärleken som inte söker sitt.

Nu ska jag kärleksfullt uppmana barnen att städa undan i köket efter att de bakat havreflarn. Man KAN försöka vara tålmodig och mild fastän stöket infann sig redan en knapp timme efter städpasset!

Imorgon är jag och mannen bjudna på middag till Vasa hos min yngsta bror och hans fru. Denna matbjudning fick vi som tackgåva från deras bröllop. Två andra bröder, som också engagerade sig extra på bröllopet, kommer med + deras fruar och det ska bli så kul!

*  *  *
Förresten, tack för de positiva kommentarerna i förra inlägget, de värmde! Till dig som undrade varför allt måste bli perfekt så kan jag säga att du ska fråga av någon som känner mig bra om de upplever mig som perfektionist, ha haa. Långtifrån. Jag känner många som är "perfektionister" och jag hör definitivt inte till denna skaran. Tvärtom så är jag snarare en liten slarvmaja men har inte alls svårt att leva med det.