Nu är helgen förbi och måndag morgon började i raskt tempo eftersom Edith skulle ställa sig till skolan på 10 minuter. Lugnet har återställts och solen börjar titta fram mellan molnen. Det blir att söka sig dit ut så småningom. Helgen blev riktig trevlig med mycket program (speciellt för mannen här nedanför och för Joose som besökte oss). Tyvärr var inte frun och barnen med så vi ändrade vissa programpunkter vilket medförde att jag delvist var hemma med barnen. På fredagkväll hade vi en intressant stund vid Församlingshemmet där Joose berättade om situationen i Sibirien, om sin familj och deras situation. En stor del av programmet missade jag tyvärr eftersom jag stod i lekparken där ute med två av mina "överaktiva barn". På lördag hade vi en fin kväll vid en villa i Larsmo, med mycket gott att äta, en fin andaktsstund och trevlig samvaro. När jag körde hem i mörkret med mina sovande barn i bilen och med ett vackert månsken från en klar kvällshimmel så fylldes jag av en djup tacksamhet. En tacksamhet över livet, över vänner och över Jesus.
Här delar jag med mig en bild av min man, att han ställde upp på bild var nog bara av misstag. Han stod nämligen på klipporna (då jag just hade varit och fotat av bryggan) och ropade till dom bastubadande männen att han var så harma att han hade glömt "simppare" där hemma. Annars hade nog han också badat bastu och farit och simma. Hmmm......
Har ni sett ett så vackert gärdsgårdsstaket. I´m really impressed!
30 åringen blev också firad på söndagkväll och jag laddade upp med massor av kolhydrater så jag ska klara mej nu i några dagar med kolhydratfattig kost. Yehoo!
1 kommentar:
Snygg kar!
Du får nog vara stolt :-)
Skicka en kommentar