l a g o m

 
nu saknar jag gubben med storleken 44 på skorna
men visst är det hälsosmant att sakna varandra emellanåt, saknaden är ju ett tecken på kärlek! tänker på alla dom som har sin man borta många dagar i sträck nästan varje vecka, tex lastbilschaufförer..usch vad det skulle kännas jobbigt. Lagom är bäst, att vara tillsammans men också vara på skilda håll ibland.
 
eftersom jag skulle vara ensam denna helg så utrustade jag mig med några böcker. Boken jag läste igår höll mig vaken till 01:15 och innehållet var inget man borde läsa då man är en hyperkänslig småbarnsmor. Romanen handlade om Belägringen av Leningrad som är ett av de grymmaste kapitlen i andra världskriget historia.
I 900 dagar, från 8 september 1941 till 27 januari 1944, var människorna i staden innestängda av Hitlers armé. Män, kvinnor och barn – alla kompade mot tyskarnas granateld och mot svält och kyla.
Historien i boken handlade om en mor som kämpade mitt i kriget med sina två små barn, hennes man var ut i kriget. Boken innehåll många sorger bla när hennes lilla pojke svalt ihjäl. Där låg jag i sängen och kunde inget annat än gråta över historien.....
tänk om man inte skulle ha mat att ge sina barn, att se dem tyna bort framför ögonen utan att du kan göra en gnutta, att frysa dagarna i ändan och slå sönder stolsben i hemmet för att ha nåt att elda med. Så är det när onskan i världen får råda! Krig och elände som är många miljontals människors vardag i denna stund.
 
När man tänker på allt detta, på alla usligheter som finns så är man tacksam över att vi har Himlen som mål, där behöver vi inte läsa nyheter om svältande, torterande barn och kastratrofer som avlöser varandri i stora vida världen och det enda vi gör här i Finland är att skänka en pytteliten slant till hjälporganisationer som sluppit över då vi handlat.....och vi lever ofta med dåligt samvete!

Ha en skön helg! ikväll tänker jag inte läsa om några usligheter utan somna gott tillsammans med mina barn och Tacka Gud över allt jag har!
 

Inga kommentarer: