Igår kom Edith in klampande med gummistövlar i köket och gick raka vägen till potatissäcken och plockade stora, fina potatisar i ett ämbare och begav sig glatt ut igen. Om en stund hämtade hon papper, penna och silvertejp.
Jag blev ju såklart nyfiken och for ut för att se vad hon hade på gång. Och visst, nu har vi sått potatis redan i vår. 12 potatisar (för att vara exakt) står det på lappen!
Att lillsyrran dessvärre på eget bevåg for och rev upp dem igen (hon visste precis var de gömde sig) och kastade ut dem på gräsmattan hör till en annan historia.
1 kommentar:
Nåmen! Nog e det typiskt med småsyskon.
Du får förklara för E att potatisarna kan förfrysa ännu så det är bättre att så den senare i vår.
Skicka en kommentar