Efter att ha krisat lite så kan jag ju tillägga att jag inte alltid är såhär ytlig.
Åtminstone försöker jag kämpa emot ytligheten. Det går väl i perioder.
Försöker hitta en medelväg. Nåt som är lagom.
En människa som är nöjd med sig själv utstrålar en positiv attityd.
Så handlar det ju om vad vi matar oss med. Vad vi tittar på i medias värld.
Vill vi bli mer missnöjda med oss själva så ska vi jämföra oss med modebloggare.
Vi ska följa deras "glamourösa" liv varje dag då vi sitter hemma vid köksbordet.
(Garanterat känns midjan, om möjligt, ännu bredare då, ha haa...)
På damer som tar snygga outfits varje dag.
(har absolut inget emot modebloggare, snarare tycker jag de är kreativa
men för mycket av vissa delar är ju aldrig hälsosamt för nån av oss, inte sant?)
(har absolut inget emot modebloggare, snarare tycker jag de är kreativa
men för mycket av vissa delar är ju aldrig hälsosamt för nån av oss, inte sant?)
Outfits med den perfekta nyansen i sitt hår, dessutom tillökat med lite löshår innanför.
Som har långa, snygga, lösögonfransar. Som har förlängda lösnaglar.
Som gjort vissa kirurgiska ingrepp på de rätta ställen.
Som bär smycken och kläder som är moderna just denna vecka.
Eller så råkar de bara vara naturliga skönheter
(vilket kan kännas ännu värre för oss med XX antal brister )
..osv...
(vilket kan kännas ännu värre för oss med XX antal brister )
..osv...
Jag tror det inte finns nån gräns för ytlighetens förbättring.
Sen är ju frågan. Blir vi någonsin nöjda med oss själva?
Nej, lagom är bäst. Inte för lite och inte för mycket.
Sen ska vi ju aldrig glömma hur högt älskade vi är av Gud. Precis som vi är.
Men vi ska inte glömma att älska oss själva.
HUR SKA VI KUNNA ÄLSKA ANDRA OM VI INTE ÄLSKAR OSS SJÄLVA?
Försök knäcka den nöten. Jag försöker, varje dag.....
"Ty där din skatt är,
där kommer också ert hjärta att vara"
Luk 12:34
Min största och viktigaste skatt i mitt liv är Jesus.
Det är på honom jag vill och borde satsa min tid på. Ett är nödvändigt!
3 kommentarer:
Eller så är allt photoshopat åtminstone det mesta ....ja vi blir aldrig nöjda som människor men vi ska också komma ihåg att vi är skapade till Guds avbild,vi är vackra som vi är utan allt det konstlade!
Brukar tänka att jag vill inte att mina barn bara ska komma ihåg mig sen som en som bara suckade åt sig själv och aldrig var nöjd...utan hellre en glad mullig mamma som hade tid för annat...sen är det skönt att ta en länk då det passar för huvudets skull:)...och det brukar barnen hålla med om...mam kanske du sku behöv en länk säger de då jag gnäller för mycket:)...så känns det mycket bättre sen jag ändrade motivet för motionerandet...inte för att jaga kilona utan för att njuta av det fina ute:)...kämpa på! du är aldrig ensam:)
Precis, vilken bild får de av en mamma som inte är nöjd med sig själv...som bara suckar över all mat hon vräker i sig och pratar bantning med väninnorna ;-)
Skicka en kommentar