t a v l o r









I morse då jag satt och åt morgongröten kom jag på att jag skulle ta kort av alla tavlor som vi för tillfället har vid magasinet. Halvvägs till stan, då jag hamnade att stanna bilen vid en busshålls plats och lugna ner Seth som inte fann åkturen angenäm, ångrade jag mitt beslut. Att bebisar kan bli så hysteriska över ingenting. Jag menar, hur jobbigt kan det vara att sitta bekvämt bakåtlutad i bilstol med tutten i mun, mjölk i magen och dessutom till ljudet av durrande bil!?
Men vi kom oss fram och jag fick fotat några sneda bilder av tavlorna med min telefon eftersom amningshjärnan inte registrerade att jag kunde ha tagit med den riktiga kameran. Jag hann också dricka en kopp kaffe och precis när det var dags att fara hem (så att inte Ivar skulle komma hem till ett tomt hus efter förskolan) ja, då sov bebisen djupt. Jag flyttade över honom i bilen och körde med hjärtat i halsgropen hela vägen till Esse. När skulle missnöjet braka lös? Vi klarade det nästan! 2 kilometer hemifrån ljöd det av gallskrik i bilen. 
Allt har sin tid får jag trösta mig med. De som installerade airbag i vår bil hade nog inte en tanke på gråtande bebisar, för vilken mamma klarar av att köra särskilt långt med skrikande bebis i baksätet? Nej, i den situationen vill man ha bebisen i passagerarsätet så man kan lägga tutten tillbaks i munnen och klappa den försiktigt på huvudet och säga med lugnande röst - shh, shhhh, det kommer att bli så bra, så bra. Mamma ska sluta raitta med dej och vi ska bara vara hemma och mysa i soffan med "mjölken" nära till hands om hungern faller på. 

Älskade bebisar som är så småa, så hjälplösa och som endast kan uttrycka sig genom gråt.

PS. om nån tavla är slut som du skulle vilja ha så fixar vi flera.
Likaså kan vi printa en liten tavla i större modell eller tvärtom.

4 kommentarer:

Sofia sa...

Hej! Jag känner igen mig i din text. Har en 6 månaders kille som inte trivs i bilen. Kolla iaf er bil. De allra flesta bilar, även lite äldre modeller har en knapp någonstans, tex. vid passagerardörren där man kan "stänga" airbagen på passagerarsidan. I våran lilla andra bil stängs den automatiskt då bilstolen är framme vilket jag inte riktigt fattar men kanske beror på vikten? 😊

Anonym sa...

Då vårt äldsta barn föddes hade vi ingen airbag. På väg hem ensam med babyn i framsätet skulle jag sätta tutten i som försök att dämpa ljudet. Jag körde ner på gruset vid asfaltskanten och var så nära att köra i diket! Då beslöt jag mig att aldrig mera göra något annat än köra, utan stannar istället om det behövs.
Att köra till skogs går så snabbt...

linda sa...

kul text, påminns om svunna tider :-)

Jättefina tavlor vid missonsmagasinet!

vill minnas att jag knäppt fotot på den nedersta då vi var på husbilsresa med er.

Nästa vecka är det Näs tur att vara vid missionsmagasiner.. Ska bli kul!

maria sa...

Tanken att man lätt tappar kontrollen om man börjar sköta en bebis i framsätet har också slagit in. Undrar vad en privat chaufför skulle kosta, ha haa....jag tror nog , eller hoppas, att han snart fattar grejen med att åka bil :-)