v i

- mamm, har du dryft ett papp, frågade minstingen igår kväll då vi skulle fara till sängs.

Samma fråga ställde hon igen då vi vaknade.

För barnen är det en självklarhet att mamma och pappa sover tillsammans varje natt. Allt annat hör till ovanligheterna. Mamma och pappa. Det är en välsignelse. Det är något att tacka vår Herre över. Det är inte alla förunnat. "Jag vet vilka avsikter jag har med er, säger Herren: välgång, inte olycka. Jag skall ge er en framtid och ett hopp" Jer 29:11. Hur ofta tackar vi över våra förhållande? Hur ofta ber vi om kraft att hålla kärleken blommande? Eller tror vi att förälskelsen, som förde oss samman, ska bära oss genom hela äktenskapet ...sådär bara? 

O, Mästare!

Låt mig icke så mycket söka att bli tröstad.

Som att trösta.

Icke så mycket att bli förstådd,

 som att förstå.

Icke så mycket att bli älskad,

 som att älska.

 Ty det är genom att ge,

 som man får.

Det är genom att glömma sig själv,

som man finner sig själv.

Det är genom att förlåta andra,

som man själv får förlåtelse.