min vän

igårkväll på sammankomsten lämnade detta bibelord i mitt minne.......hur svårt är det inte att älska sin ovän. min första tanke är - men jag har ju inga ovänner.....fastän hur jag tänker så kommer jag inte på nåt namn att skriva under listan som mina ovänner. bra så!

men tänker man djupare så visst finns det människor man inte gärna vill umgås med, sådana som inte alls har samma syn på livet som jag. skurkar, pedofiler, tjuvar, missbrukare, hulibuliganer ja, människor som är uppfyllda av hat. och dessa ska man älska och till och med be för. inte alltid så enkelt att förstå. men svänger man på kakan så visst önskar jag att varenda kotte på denna jord skulle få uppleva glädjen som jag känner över att vara en kristen människa. det är så äkta, så befriande och så trösterikt, ja det allra roligaste denna måndag förmiddag helt enkelt. när man tänker på denna glädje så förstår man bibelordet bättre. inte vill man ju att nån ska hamna dit ner i helvetet......usch själva ordet är ju så förskräcklig att ens skriva ner. tänk sen att måste vistas där i evighet. hujedamej. nej desto mer man umgås med Jesus, desto mer vill man umgås med honom......och sen när man dör så får man flytta till hans hem. bättre än så kan det inte bli.