Då var det klart då!

- Mamma, nu har vi städat i lekstugan. Vi har dammat mattan och sopat golvet och nu är vi klara, sa Ruth då hon drog av sig halaren och sparkade av sig skorna så innehållet från sandlådan uppenbarade sig på golvet. Hennes belåtenhet kunde man inte förbise.

Öh.

Detta är så typiskt barn. De ser det de vill se. De hör det de vill höra. Och tvärtom. Trots att man ropar efter dem att de ska hänga upp ytterkläderna så hör de inget men viskar man tyst åt mannen - meidän pitäisi mennä uimhalliin lasten kanssa joskus! så kommer de rusande från alla håll trots att dom normalt inte behärskar det finska språket särskilt väl. - när skall vi fara till simhallen, frågar de med glittrande ögon.

Sånt hos oss idag. Tisdag. Det är så skönt att inte ha så mycket inplanerat denna vecka. Vi har ju basar vid missionsmagasinet på lördag så till dess ska jag baka muffins. Vi tar emot bakverk till försäljning vid magasinet på fredag kväll eller på lördag morgon från kl 9 . Man kan också komma med bakverk hit till oss (går bra att frysa ner så tar jag dit på fredag kväll) Detta år kommer vi att ordna mete åt barnen och det blir säkert skoj för dem. Tyvärr är ju utrymmen ganska begränsade där så man kan ju inte hitta på så mycket extra heller. Istället för munkar så bjuder vi på vår muffins eller annat hembakt. (Detta p g a att bönhuset vi hade tänkt koka munkar i var upptaget). Detta om detta, nu ska jag fara ut med barnen.