f o t o b o k


Vi har en tradition i vår familj att vi ger en fotobok i julklapp åt mamma och pappa. Numera är detta ingen överraskning utan det hör julen till. Sen då vi är där vid mommos/fammos så gillar alla att bläddra i fotoböckerna där kusinerna finns i en salig blandning.  I år är det extra lätt att hitta roliga bilder från whats up, där delar man ju med sig av lite tokigare ögonblick från vardagen. Vi är ju 7 syskon + äkta hälfter och 21 barnbarn så att få alla att synas lika mycket i boken är ganska svårt, men man måste ha lite överseende med sånt och gilla läget. Men för barn är det extra viktigt att se sig själv i boken, så det måste man kolla extra noga innan man skickar iväg den. Finns alla barn på minst två bilder.
 Vi har haft lite olika upplägg varje år. Första åren följde vi månaderna men det blev lite småjobbigt och man fick hela tiden fråga de andra vilken månad de var på resan etc. Ett år poängterade vi när alla hade födelsedag och en extra bild på den personen. Ifjor delade vi upp sidorna per familj och man gjorde sina egna sidor. Det var ju såklart enklast för den som gjorde boken men kanske inte samma "vi känsla" som då alla familjemedlemmar blandas huller om buller. I år blir det en enkel variant om jag får bestämma. En bok huller om buller utan röd tråd. Enklare och roligare att göra. Vem bryr sig om Kennet hade skönhetsmask på sig i augusti eller januari, ha haa,.....eller om pappas golfbild delar uppslag med nån som intar som julgröten med stinn mage. 
Egentligen borde temat vara "vem bjuder på sig mest". Tänk vad roligt för barnen att titta tokiga bilder på alla vuxna. (Johanna din bild då du trimmar i din mans kläder får duga för dig, Kennet har också sitt på det gröna med "ansiktsmasken" och Annikas bidrag är sitt "lilla my porträtt"...men resten skulle få en uppgift)



Sånt hos oss denna torsdag då snoret och hostan kom på posten. Ivar och jag  är de enda som inte snollar men Edith vägrade, trots att hon hostade lite, att vara hemma från skolan för hon har ridning ikväll plus en rolig spårning som hem och skola ordnar vid skolan. Det vill hon ju inte missa. Tyvärr hamnar jag nog att vara hemma med de två yngsta så de inte får en värre förkylning. Vilken tur att jag har fotobok att pyssla med mellan varven medan killen sover. Ruth tittar på en prinsessfilm. Vi har det ganska bra. Tråkigt men bra. 

Inga kommentarer: