Jag föll för "muminhusfrestelsen" jag också när jag avrundade ett varv vid prisma igår. Morgonkaffet smakar, trots den fina muggen, precis som förr! Lite beskt och äckligt på nåt vis och jag undrar varför jag inte kan och vill vara utan denna ljuvliga dryck (sällan använder man ju adjektiven äcklig och ljuvlig om samma produkt). På tal om prisma så svängde jag in där via, efter att jag fört mera tavlor till magasinet, för att kolla på vinterskor till rea priser åt barnen. Jag behövde inte bli besviken eftersom det fanns ett stort urval av viking goretex skor på 50 %. Jag provade ett par skor som Edith skulle få och konstaterade att om de är lite trånga åt mig så passar de henne. När jag kom hem och glatt visade skorna så såg jag på hennes min, då hon provade dem, att de var för små. Vi satte fötterna mot varann och jag kunde konstatera att Edith har större fötter än mig. I fortsättningen så måste skorna vara för stora för mig för att passa henne. När hände allt detta frågar jag mig.
Sånt hos oss denna onsdag då killen mår riktigt bra. Hostan finns kvar men trots det så trallar han igen. Relativt gott sov han också (intresseklubben antecknar flitigt *blink*). Jag hör på dialektväktarna som pratar om surpuppor och att vara sur som en citron. Idag är dock ingen sur hos oss för vi har alla trevligt program på gång. Jag är bjuden på klädparty (var rädd att jag inte kunde fara pga av Seth men jag förklarar honom frisk nu). Ivar ska till kompis efter förskolan, Ruth till dagklubben med en ny tröja och Edith fick ta med en mellanmålsstång som innehåller choklad till mellanmål i skolan (händer sällan).
Gårdagens selfie av Seth och jag. Idag byter vi ut sura miner mot leenden. Bättre så!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar