Här ser ni undertecknad i egen hög person. Kanske lite suddig bild som fyraåringen fotat men man ser iallafall konturerna på min näsa om nu någon funderat hur den ser ut. He.
Gårdagens bad feelings håller lite i sig ännu idag men nu kom jag på vad det egentligen är som pågår inuti. Det är oro. Är så nervös för de två små liven som så småningom kommer att anlända till familjen Pettersson. Syrran och svägerskan som snart ska få bebisar får min egen förlossning att kännas som igår (här). Det är lite för spännande för denna moster/faster att hantera. Hur ska det gå?
En förlossning är ju så otroligt häftigt, mäktigt, smärtsamt och underbart i en salig blandning och jag hoppas de kommer att få "fina" stunder sen då det är dags!
Sånt hos oss då det känns som om allt numera kretsar kring just graviditet, förlossning och bebisar. Vilken tur att detta kapitel snart är slut för denna gång åtminstone. Man blir ju gråhårig med mindre.
1 kommentar:
Så spännande! Förstår att du är orolig, tycker själv att oron blir värre då man blir äldre.
Då man fick barn som 20 åring funderade man inte så mycket.. nu efter 30...jaa.. då är man mer på det klara med att det inte finns några garantier (med nåt).
Fast OFTAST går det ju bra.
Ha nu en bra dag! Solen skiner, hoppeligen smittar det av sig på humöret.
(Själv har jag risgrynsgröt på spisen som jag tänkte sleva i mej innan jag ska i jobb. Min kära man får i uppdrag att fara till rådgivning med Theo under tiden. Vi täker ju på jämställdhet och så. haha.)
Skicka en kommentar